Att få en cancerdiagnos kan vara en omtumlande upplevelse. Denna artikel är skriven för att ge dig, eller någon du känner, som drabbats av njurcancer, njurbäckenet, urinledarna eller urinröret, en översikt över vad diagnosen kan innebära. Informationen är baserad på tillgängliga källor och anpassad för svenska förhållanden.
Vad är Njurcancer och Urinvägscancer?
Njurcancer och urinvägscancer är samlingsnamn för olika typer av cancer som kan uppstå i njurarna eller urinvägarna. Njurcancer uppstår i själva njurvävnaden, medan njurbäckencancer och urinledar-cancer utvecklas i de inre ytorna av njurbäckenet och urinledarna. Cancer i urinröret är också en del av detta spektrum. Dessa cancerformer kallas ibland för urotelial cancer, eftersom de ofta uppstår i den typ av celler som klär urinvägarna.
- Njurarna: Njurarna är kroppens reningsverk, som filtrerar blodet och producerar urin. De har också en viktig roll i att reglera blodtrycket och producera hormoner.
- Njurbäckenet: Den del av njuren där urinen samlas innan den leds vidare till urinledarna.
- Urinledarna: Rör som transporterar urin från njurarna till urinblåsan.
- Urinröret: Det rör som leder urinen från urinblåsan ut ur kroppen.
Det är viktigt att notera att även om alla dessa cancerformer relaterar till urinvägarna, så har de ofta unika egenskaper och kräver olika typer av behandling.
Vilka är Symtomen?
Det är inte ovanligt att njurcancer och urinvägscancer upptäcks av en slump vid undersökningar för andra besvär, eftersom tidiga stadier ofta är symtomfria. Det är också vanligt att det första symtomet uppstår i andra delar av kroppen om cancern har spridit sig.
När symtom väl uppstår kan de inkludera:
- Blod i urinen (hematuri): Detta är ett vanligt symtom som kan vara synligt eller upptäckas vid en urinanalys.
- Smärta i sidan eller ryggen (flanksmärta): Smärta kan uppstå på den sida av kroppen där den sjuka njuren sitter, eller i området mellan revbenen och höftbenet.
- Knöl i magen: En knöl kan kännas i övre delen av magen, ibland.
- Återkommande urinvägsinfektioner: Frekventa infektioner kan vara ett tecken.
- Nedsatt allmäntillstånd: Trötthet, feber, oförklarlig viktnedgång och aptitlöshet kan förekomma.
- Smärta eller hosta: Om cancern har spridit sig till skelett eller lungorna kan det ge upphov till smärta eller hosta.
Det är viktigt att söka vård om du upplever något av dessa symtom. De kan ha andra orsaker men det är viktigt att utesluta cancer.
Hur Ställs Diagnosen?
Diagnosen av njurcancer och urinvägscancer involverar en kombination av kliniska undersökningar och bilddiagnostik.
- Datortomografi (CT-urografi): En datortomografiundersökning med kontrastmedel är en av de viktigaste metoderna. Den ger detaljerade bilder av njurarna, urinledarna och urinblåsan, vilket hjälper till att upptäcka tumörer och bedöma deras utbredning. Ibland genomförs undersökningen med magnetkamera istället.
- Ultraljud: Används ibland som ett komplement till datortomografi eller magnetkamera.
- Urinprov (cytologisk undersökning): Ett urinprov undersöks i mikroskop för att upptäcka blod och cancerceller.
- Cystoskopi: Ett tunt rör med en kamera förs in i urinblåsan för att leta efter tumörer, eftersom cancer i njurbäckenet ökar risken för cancer i urinblåsan.
- Uretäroskopi/ureterorenoskopi: Ett instrument med kamera förs in via urinröret, genom urinblåsan och upp i urinledaren och njurbäckenet för att visualisera och ta biopsier.
- Biopsi: Ett vävnadsprov tas från den misstänkta tumören för att bekräfta diagnosen och bestämma tumörens typ och grad.
- Njurskintigrafi: En undersökning där man med hjälp av ett radioaktivt ämne som sprutas in i blodet kan få information om njurarnas funktion.
Dessa undersökningar hjälper läkarna att fastställa diagnosen, bedöma tumörens stadium och planera den mest lämpliga behandlingen.
Stadieindelning
När diagnosen är fastställd, görs en stadieindelning för att beskriva hur utbredd cancern är. Det kan hjälpa till att styra behandlingen. Stadieindelningen baseras på hur stor tumören är, om den har spridit sig till lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
Njurcancer delas in i fyra stadier:
- Stadium 1: Cancern är begränsad till njuren och är högst 7 cm stor.
- Stadium 2: Cancern är större än 7 cm men fortfarande begränsad till njuren.
- Stadium 3: Cancern har vuxit utanför njuren eller till närliggande lymfkörtlar, men inte till andra organ.
- Stadium 4: Cancern har spridit sig till andra organ (metastaser), eller har vuxit in i närliggande organ.
För cancer i njurbäckenet och urinledaren används ett liknande system, kallat TNM-systemet.
Behandlingsalternativ
Behandlingen för njurcancer och urinvägscancer är beroende av flera faktorer, såsom tumörens storlek, stadium, läge, och ditt allmänna hälsotillstånd. Behandlingsalternativ kan inkludera:
- Operation:
- Nefrektomi: Kirurgiskt avlägsnande av hela njuren med omgivande vävnader inklusive urinledaren ner till urinblåsan. Detta är standardbehandling för mer avancerad sjukdom, men kan utföras med både öppen kirurgi och minimalinvasivt med titthålskirurgi eller robotassisterad teknik.
- Njursparande kirurgi: Avlägsnande av endast tumören och en del av den omgivande njurvävnaden, vilket är en möjlighet för mindre tumörer eller vid risk för nedsatt njurfunktion.
- Borttagande av metastaser: Om cancern har spridit sig kan kirurgi övervägas för att avlägsna enstaka metastaser, till exempel i lungorna, lymfkörtlar eller hjärnan.
- Icke-kirurgiska metoder:
- Lokal ablation: Användning av värme (radiofrekvensablation) eller kyla (kryobehandling) för att förstöra tumören, vilket kan vara ett alternativ för små tumörer eller om operation inte är lämplig.
- Endoskopisk behandling: Användning av laser eller andra tekniker för att avlägsna tumörer inuti urinvägarna via instrument som förs in i urinröret och urinledarna.
- Läkemedelsbehandling:
- Cytostatika: Används ibland för att krympa tumörer eller för att behandla spridd cancer, men har begränsad effekt vid njurcancer.
- Immunterapi: Användning av läkemedel som aktiverar immunförsvaret för att angripa cancercellerna, vilket kan vara effektivt för vissa typer av njurcancer och urinvägscancer, både i tidiga och sena stadier.
- Målinriktade läkemedel: Användning av läkemedel som blockerar specifika signalvägar som är viktiga för tumörens tillväxt. Används ibland för behandling av metastaserad njurcancer.
- Strålbehandling:
- Används främst för att lindra symtom, särskilt vid metastaser i skelettet, eller för att minska tumörtillväxt.
- Stereotaktisk strålbehandling: En mer exakt form av strålbehandling kan användas för enstaka metastaser i till exempel hjärnan eller lungorna.
- Instillation: Behandling med cytostatika eller BCG direkt i njurbäckenet eller urinledaren.
Valet av behandling är individuellt och görs i samråd med läkaren efter en noggrann utvärdering. Ofta kombineras olika behandlingsmetoder för att uppnå bästa möjliga resultat.
Prognos och Uppföljning
Prognosen för njurcancer och urinvägscancer varierar beroende på tumörens stadium vid diagnos och vilken typ av cancer det är. Om sjukdomen upptäcks i ett tidigt stadium är chansen till bot stor. För mer avancerad sjukdom fokuserar behandlingen på att bromsa sjukdomsförloppet och lindra symtom.
Regelbunden uppföljning är viktig efter behandlingen för att upptäcka eventuella återfall eller komplikationer i tid. Uppföljningen kan inkludera:
- Regelbundna läkarbesök.
- Bilddiagnostik (CT, MRT, ultraljud).
- Urinprover och blodprover.
- Cystoskopi eller ureteroskopi.
Att Leva med Cancer
Att leva med en cancerdiagnos kan innebära många utmaningar. Det är viktigt att söka stöd och hjälp, både för dig som drabbats och för dina närstående.
- Rehabilitering: Planering av rehabilitering bör påbörjas tidigt, så att du kan leva ett så bra liv som möjligt efter genomgången behandling.
- Kontaktsjuksköterska: Du har rätt till en kontaktsjuksköterska som samordnar din vård och fungerar som en central kontaktperson.
- Stödgrupper: Att prata med andra som befinner sig i en liknande situation kan vara till hjälp.
- Psykologiskt stöd: Det är vanligt att känna oro, nedstämdhet eller känslor av overklighet efter en cancerdiagnos. Psykologiskt stöd kan hjälpa dig att hantera dessa känslor.
- Praktiskt stöd: Det finns hjälp att få med praktiska frågor som sjukskrivning, ekonomi och rättigheter.
Viktiga resurser
- 1177 Vårdguiden: Här hittar du information om leukemi, symtom, utredning och behandling. Du kan även ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
- Cancerfonden: Ger information om cancer, stöd och råd. Du kan ringa Cancerlinjen på 010-199 10 10 eller mejla till dem.
- Kontaktsjuksköterska: Du har rätt till en kontaktsjuksköterska som samordnar din vård och fungerar som en central kontaktperson.
- Regionala cancercentrum (RCC): Ger stöd och information om cancer.
Viktigt att Komma Ihåg
- Sök vård: Om du upplever symtom som kan tyda på njurcancer eller urinvägscancer, sök vård i tid.
- Var delaktig: Engagera dig i din vård, ställ frågor och ta reda på vilka behandlingsalternativ som finns.
- Sök stöd: Det finns hjälp att få, både för dig som är sjuk och för dina närstående.
- Forskning: Forskningen går framåt och nya behandlingsmetoder utvecklas kontinuerligt.
Den här artikeln ger dig en grundläggande översikt. Kom ihåg att varje situation är unik och att din läkare är den bästa personen att ge dig specifik information och råd som är anpassade för just dig.
