Irritabel tarm, ofta förkortat IBS (Irritable Bowel Syndrome), är en vanlig åkomma som påverkar många människor i Sverige. Denna guide syftar till att ge dig en djupare förståelse för IBS, dess symtom, utredningsprocess, behandlingsalternativ och strategier för att hantera vardagen med IBS.
Vad är Irritabel tarm, IBS?
IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom, vilket innebär att tarmen inte fungerar som den ska trots att den är frisk. Det är inte en organisk sjukdom, vilket betyder att man inte kan hitta några synliga skador eller inflammation i tarmen. IBS kännetecknas av återkommande magsmärtor i kombination med förändrade avföringsvanor, såsom diarré, förstoppning eller en växling mellan dessa. IBS är en kronisk åkomma men symtomen kan variera över tid och det är vanligt med perioder då besvären är mindre.
- IBS kallas ibland för kolon irritabile eller funktionella tarmbesvär.
- IBS delas in i tre undergrupper beroende på avföringsmönster: IBS med diarré (IBS-D), IBS med förstoppning (IBS-C) och blandad IBS (IBS-M).
Vilka symtom är vanliga vid IBS?
Symtomen vid IBS kan variera mycket från person till person, både i typ och intensitet. Det är vanligt att symtomen kommer och går. Huvudsakliga symtom inkluderar:
- Magont och obehag: Smärtan kan vara diffus eller krampaktig och kan sitta var som helst i magen. Smärtan kan lindras efter tarmtömning. Det är vanligt att smärtan förvärras efter måltider.
- Förändrade avföringsvanor: Du kan uppleva förstoppning, diarré, eller en kombination av båda. Avföringen kan vara smal, hård och ”harliknande” eller lös.
- Gasbesvär och uppblåsthet: Du kan känna dig svullen i magen och ha besvär med gaser.
- Oregelbundna tarmtömningar: Du kan behöva gå på toaletten oftare eller mer sällan än vanligt. Det kan kännas som att tarmen inte tömts ordentligt.
- Slem i avföringen:
- Brådskande behov: Du kan plötsligt behöva gå på toaletten.
Utöver dessa mag- och tarmsymtom är det vanligt med:
- Trötthet och energilöshet
- Ångest och depression
- Huvudvärk och muskelvärk
- Ryggont
- Urinvägsbesvär
- Smärta vid samlag
Om du upplever symtom som snabb viktnedgång, blod i avföringen eller nattliga besvär, bör du kontakta vården för att utesluta andra sjukdomar.
Hur ställs diagnosen IBS?
IBS är en symtomdiagnos, vilket innebär att diagnosen ställs utifrån dina symtom och en uteslutning av andra sjukdomar. Det finns inget specifikt test som kan bekräfta IBS, men det är viktigt att göra en grundlig utredning för att utesluta andra orsaker till dina besvär.
Utredningen omfattar vanligtvis:
- Anamnes: Läkaren kommer att ställa frågor om dina symtom, deras debut, duration och förlopp. Det är också viktigt att berätta om eventuella alarmsymtom som viktnedgång, nattliga besvär och blod i avföringen, samt andra sjukdomar och mediciner du tar.
- Kroppslig undersökning: Läkaren kommer att undersöka din mage. I vissa fall kan en rektal undersökning eller gynekologisk undersökning vara nödvändig.
- Laboratorieprover: Blodprover och avföringsprover tas för att utesluta andra sjukdomar, som celiaki och inflammatorisk tarmsjukdom. Proverna kan bland annat inkludera blodstatus, CRP och transglutaminasantikroppar. Fekalt kalprotektin kan också analyseras, särskilt vid diarré.
- Eventuellt utvidgad utredning: Om alarmsymtom föreligger eller om den initiala utredningen inte ger tillräckligt svar kan ytterligare undersökningar behövas. Det kan inkludera endoskopi, bilddiagnostik och kapselenteroskopi. Koloskopi rekommenderas för patienter över 40-45 år med diarré som dominerande symtom.
Diagnoskriterier (Rome IV-kriterierna):
- Återkommande magsmärta minst en gång i veckan de senaste tre månaderna
- Smärtan ska vara associerad med minst två av följande:
- Relaterad till tarmtömning
- Associerad med förändrad avföringsfrekvens
- Associerad med förändrad avföringskonsistens
- Symtomdebut minst sex månader innan diagnos
Det är viktigt att vara öppen och detaljerad i din beskrivning av dina besvär för att underlätta diagnosprocessen.
Vad orsakar IBS?
Den exakta orsaken till IBS är inte helt klarlagd, men det anses vara en multifaktoriell sjukdom. Det innebär att flera olika faktorer kan spela in. Några av de faktorer som tros bidra till IBS är:
- Störningar i tarmens funktion: Det kan handla om onormala tarmrörelser, ökad känslighet i tarmen eller förändrad kommunikation mellan hjärnan och tarmen.
- Genetiska faktorer: Det finns en viss ärftlighet för IBS.
- Psykologiska faktorer: Stress, ångest och depression kan förvärra symtomen.
- Tidigare infektioner: En maginfektion kan utlösa IBS (postinfektiös IBS).
- Tarmfloran: En obalans i tarmbakterierna kan spela en roll.
- Födoämnesöverkänslighet: Vissa livsmedel kan trigga symtom hos vissa personer.
Det är viktigt att komma ihåg att IBS inte beror på psykisk ohälsa, även om psykiska faktorer kan påverka symtomen.
Hur behandlas IBS?
Behandlingen av IBS är individuell och fokuserar på att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Det finns ingen bot för IBS, men det finns många sätt att hantera besvären. Det är viktigt att ha en bra dialog med din läkare för att hitta en behandlingsstrategi som passar just dig.
Behandlingsstrategier kan inkludera:
- Egenvård:
- Kostråd: Regelbundna måltider, mindre portioner och långsamt ätande kan lindra symtomen.
- FODMAP-diet: En diet med reducerat intag av vissa kolhydrater kan vara effektiv. Det är viktigt att få hjälp av en dietist för att implementera denna diet på ett korrekt sätt.
- Fiber: En fiberrik kost kan hjälpa vid förstoppning, men det är viktigt att hitta rätt balans. Lösliga fibrer, som finns i frukt och grönsaker, kan vara mer skonsamma än olösliga fibrer, som finns i fullkornsprodukter.
- Probiotika: Kan vara värt att prova vid diarré, men det är ännu inte fastställt vilken bakteriestam som är mest effektiv.
- Matdagbok: Att skriva matdagbok kan hjälpa dig att identifiera vilka livsmedel som förvärrar dina symtom.
- Regelbunden fysisk aktivitet:
- Stresshantering: Att minska stress och oro kan lindra symtomen.
- Läkemedelsbehandling:
- Bulkmedel: Kan hjälpa vid förstoppning. Exempel är Inolaxol och Movicol.
- Laxermedel: Osmotiska laxermedel kan användas vid behov.
- Spasmolytika: Kan lindra krampsmärtor. Exempel är Buscopan och Colpermin.
- Loperamid: Används vid diarré.
- Antidepressiva: I låg dos kan lindra smärta och andra symtom. Exempel är amitriptylin och SSRI-preparat.
- Linaklotid: Används vid svårbehandlad förstoppning.
- Pepparmyntolja: Kan ha en avslappnande effekt på tarmmuskulaturen.
- Psykologisk behandling:
- KBT (Kognitiv Beteendeterapi): Har visat sig ha god effekt på IBS-symtom. Kan även ges via internet.
- Hypnoterapi:
- Mindfulness och avslappning:
Det är viktigt att testa en behandlingsmetod i taget och utvärdera effekten innan man påbörjar en ny. Det är också bra att veta att narkotiska preparat bör undvikas då de kan förvärra besvären på längre sikt.
Hur kan jag hantera vardagen med IBS?
IBS är en vanlig sjukdom och det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Det finns många som lever med IBS och det finns stöd att få. Genom att lära dig mer om din sjukdom, ta hand om dig själv och söka rätt hjälp kan du öka din livskvalitet.
Att leva med IBS kan vara utmanande, men det finns många saker du kan göra för att underlätta vardagen.
Här är några tips:
- Lyssna på din kropp: Var uppmärksam på vilka symtom du har och hur de påverkas av olika situationer, livsmedel och aktiviteter.
- Planera dina måltider: Ät regelbundet, mindre portioner och tugga maten ordentligt.
- Identifiera och undvik triggers: Försök att identifiera vilka livsmedel och situationer som förvärrar dina symtom och undvik dem så gott det går.
- Skapa regelbundna toalettvanor: Gå på toaletten när du behöver och stressa inte.
- Prioritera sömn:
- Motionera regelbundet:
- Hantera stress: Prova avslappningsövningar, mindfulness eller andra stressreducerande tekniker.
- Sök stöd: Prata med din läkare, en dietist, en psykolog eller en stödgrupp för IBS-patienter.
- Var snäll mot dig själv: Kom ihåg att IBS är en kronisk sjukdom och det är okej att ha dåliga dagar.
När ska jag söka vård?
Det är bra att söka vård om du misstänker att du har IBS, eller om dina symtom är svåra, långvariga eller påverkar din livskvalitet negativt.
Du bör särskilt söka vård om du upplever något av följande:
- Du är över 50 år och får nya symtom från magen.
- Du minskar snabbt i vikt eller har minskad aptit.
- Du har förändrade avföringsvanor eller blod i avföringen.
- Du har svår diarré eller förstoppning.
- Du har feber eller nattliga tarmtömningar.
- Du har svår smärta som inte lindras av egenvård.
Du kan börja med att kontakta din vårdcentral. Vid behov kan du få remiss till en specialist.
Hur påverkar IBS mig ekonomiskt?
IBS kan ha en betydande ekonomisk påverkan på både individen och samhället.
Kostnader kan uppstå genom:
- Sjukvårdskostnader: Läkarbesök, undersökningar, läkemedel och eventuell sjukhusvård.
- Produktivitetsförlust: Sjukfrånvaro från arbete kan leda till minskad inkomst.
- Kostnad för egenvård: Receptfria läkemedel, kosttillskott och eventuella kostomläggningar.
En positiv diagnosstrategi kan leda till lägre kostnader jämfört med en uteslutningsdiagnostik.
Vikten av egenvård och patientutbildning
Patientutbildning och egenvård är viktiga delar i behandlingen av IBS. Att förstå din sjukdom, dess orsaker och hur du kan hantera dina symtom kan göra en stor skillnad i din vardag.
Denna artikel är skriven för att ge dig en omfattande överblick över IBS. Kom ihåg att alltid konsultera en läkare eller annan vårdpersonal för personlig medicinsk rådgivning. Informationen här ska inte användas som en ersättning för professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.
Forskning pågår ständigt för att bättre förstå IBS och utveckla nya behandlingsmetoder. Områden som undersöks är bland annat tarmfloran, kopplingarna mellan hjärnan och tarmen, genetiska faktorer och nya läkemedelsalternativ.
