En ny studie publicerad i tidskriften European Neuropsychopharmacology visar att mammans stress under graviditeten kan lämna spår i moderkakan som i sin tur kan påverka barnets utveckling. Forskare vid Barcelonas universitet har upptäckt att stress hos mamman kan leda till epigenetiska förändringar i moderkakan, specifikt i gener som är kopplade till kortisol, ett hormon som är viktigt för fostrets utveckling.
- Epigenetiska förändringar innebär att funktionen hos generna förändras, utan att den genetiska strukturen i sig modifieras. I den här studien identifierades förändringar i generna HSD11B2, NR3C1 och FKBP5, som alla är involverade i regleringen av kortisol.
- Studien, som leddes av Lourdes Fañanás vid Barcelonas universitet och Elisabeth Binder från Max Planck-institutet för psykiatri i München, analyserade 45 friska, förstföderskor. Forskarna mätte mammornas kortisolnivåer och depressiva symptom under graviditeten och analyserade sedan moderkakorna efter förlossningen. Dessutom utvärderades barnens neuropsykologiska utveckling vid sju veckors ålder.
- Resultaten visar att mammans stress, särskilt under den tidiga graviditeten, kan orsaka förändringar i dessa gener, vilket kan påverka fostrets utveckling och barnets hälsa på längre sikt. Detta understryker vikten av att stödja kvinnors psykiska hälsa från början av graviditeten.
- Tidigare studier har också visat ett samband mellan stress hos mamman och negativa hälsoeffekter hos barnet, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, endokrina problem, metabola störningar och psykiska störningar. Moderkakan spelar en viktig roll som förmedlare av den påverkan som moderns hälsa har på fostrets utveckling.
Detaljer om studien:
- Studien använde en avancerad sekvenseringsteknik för att analysera de epigenetiska förändringarna i DNA.
- Mätningar av kortisolnivåer och depressiva symptom genomfördes under alla tre trimestrarna.
- Man identifierade skillnader i metyleringsmönster i moderkakan, specifikt i de två lagren: chorionvilli och decidua.
- Studien fann att förhöjda nivåer av moderns kortisol under första trimestern var kopplade till ökad DNA-metylering i NR3C1-genen i moderkakan. Vidare observerades ett avplanat mönster för moderns dygnsrytm av kortisol, vilket korrelerade med lägre genomsnittlig metylering av FKBP5 i moderkakan.
- Det noterades också att metylering av FKBP5 i moderkakan var kopplad till för tidig födsel.
Viktiga slutsatser och implikationer:
- Studiens resultat förstärker vikten av att ta hand om mammans mentala hälsa från början av graviditeten, eftersom stress kan lämna biologiska spår i barnets utveckling genom epigenetiska mekanismer.
- Resultaten öppnar dörren för framtida forskning och möjliga interventioner för att stödja gravida kvinnor i utsatta situationer från de tidigaste stadierna.
- Ytterligare forskning med större urval och studier som fokuserar på graviditeter med hög risk kan bidra till att förtydliga hur moderns psykologiska stress påverkar epigenetiska förändringar i de stressreglerande generna.
Denna pilotstudie ger värdefull insikt i hur mammans stress kan påverka fostrets utveckling genom moderkakan, och understryker vikten av psykologiskt stöd och emotionellt välbefinnande under graviditeten.
