Att få en bröstcancerdiagnos kan vara en omtumlande upplevelse. Det är naturligt att ha många frågor och funderingar. Den här artikeln är skriven för att ge dig en djupare förståelse för vad bröstcancer innebär, vilka behandlingsalternativ som finns, och vad du kan förvänta dig under och efter din behandling. Informationen är baserad på de bästa tillgängliga källorna och anpassad för svenska medborgare.
Vad är Bröstcancer?
Bröstcancer innebär att det har uppstått en cancertumör i bröstet. Tumören kan uppstå i mjölkkörtlarna eller i mjölkgångarna. Det finns olika typer av bröstcancer, där vissa växer långsamt medan andra växer snabbare. Det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Ungefär en av tio kvinnor drabbas av bröstcancer någon gång under sin livstid. Även män kan få bröstcancer, men det är mycket ovanligt.
Bröstcancer är inte en enskild sjukdom, utan snarare en grupp av sjukdomar med olika egenskaper. Kunskapen om tumörens specifika karaktär är avgörande för val av behandling.
Hur Upptäcks Bröstcancer?
Många bröstcancertumörer upptäcks via mammografi innan de ger symtom. I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbunden mammografi med cirka två års mellanrum. Denna screening har bidragit till att fler fall upptäcks tidigt, vilket ökar chansen till bot.
Egenkontroll är också viktig. Det är bra att känna sina bröst regelbundet för att upptäcka eventuella förändringar mellan mammografiscreeningarna. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta knölar inte är cancer, men det är viktigt att låta undersöka dem.
Symtom att vara uppmärksam på:
- En knöl i bröstet eller armhålan
- Rodnad i huden eller ”apelsinhud” på bröstet
- Indragningar i huden på bröstet eller bröstvårtan
- Blodig eller brunaktig vätska från bröstvårtan
- Ensidigt eksem på bröstvårtan
- En nytillkommen förändring i bröstets form eller storlek
- Smärta och ömhet är inte vanliga symtom, men bör undersökas om de är nya eller oroande
Vid misstanke om bröstcancer görs en klinisk undersökning där läkaren känner igenom brösten och lymfkörtlarna. Om läkaren misstänker bröstcancer remitteras du till en mammografienhet för vidare undersökning. Ultraljud kan också användas, särskilt om du har täta bröst eller är yngre än 26 år.
För att ställa en säker diagnos tas ofta cellprover eller vävnadsprover med en nål. Analys av dessa prover visar om det är en cancertumör och vilken typ av bröstcancer det rör sig om. I vissa fall kan en magnetkameraundersökning bli aktuell.
Utredning och Diagnos
Om en läkare misstänker bröstcancer, startas en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp (SVF). Detta innebär att utredningen organiseras på ett sätt som gör att du får tidiga undersökningar och snabba svar. Målet är att snabbt ställa en diagnos och påbörja behandling.
Utredningen kan inkludera följande undersökningar:
- Klinisk undersökning: Läkaren känner på brösten och lymfkörtlarna.
- Mammografi: Röntgenundersökning av brösten.
- Ultraljud: Används om det finns en knöl eller om mammografibilderna visar avvikelser.
- Cellprov eller vävnadsprov: tas med en nål för mikroskopisk analys.
- Datortomografi (CT): Kan behövas för att se om cancern har spridit sig.
- Ultraljud av levern: Kontrollerar eventuell spridning till levern.
- Skelettundersökning: Kan göras med magnetkamera eller skelettskintigrafi för att undersöka skelettet.
När diagnosen är ställd görs en analys av tumörens egenskaper. Detta inkluderar:
- Hormonkänslighet (ER och PR): Om tumören är beroende av östrogen och progesteron för att växa.
- HER2-status: Om cancercellerna har för mycket av proteinet HER2, vilket kan påverka tillväxten.
- Tumörcellernas delningshastighet (Ki67 eller Mib): Hur snabbt tumörcellerna delar sig.
Denna information är avgörande för att planera den bästa behandlingen för dig.
Olika Typer av Bröstcancer
Det finns flera olika typer av bröstcancer, som klassificeras utifrån tumörens egenskaper. De vanligaste typerna är:
- Luminal A: Hormonkänslig med låg tillväxt. Denna typ har oftast en god prognos.
- Luminal B: Hormonkänslig men med högre tillväxt och malignitetsgrad.
- HER2-positiv: Tumören har för mycket av proteinet HER2. Denna typ kan växa snabbt men behandlas med riktade läkemedel.
- Trippelnegativ: Tumören saknar hormonreceptorer och HER2. Denna typ kan vara mer aggressiv och behandlas ofta med cytostatika och immunterapi.
Tumörstadiet är också en viktig faktor. Det beskriver hur stor tumören är och om cancern har spridit sig till lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
- Stadium 0: Cancern är begränsad till sitt ursprungliga område.
- Stadium 1: Tumören är liten och har inte spridit sig.
- Stadium 2-3: Tumören är större och/eller har spridit sig till lymfkörtlar.
- Stadium 4: Cancern har spridit sig till andra delar av kroppen (metastasering).
Behandlingsalternativ
Behandlingen av bröstcancer är individuell och beror på tumörens typ, stadium, och ditt allmänna hälsotillstånd. En grupp specialister diskuterar din situation och bedömer vilken behandling som är bäst för dig. Du och din läkare pratar sedan om förslagen och beslutar tillsammans om en behandlingsplan.
Vanliga behandlingar inkluderar:
- Operation: Nästan alla med bröstcancer opereras. Ibland tas en del av bröstet bort (bröstbevarande operation), ibland hela bröstet (mastektomi).
- Läkemedel: Det finns olika typer av läkemedel som används, beroende på typ av bröstcancer. Detta kan inkludera:
- Cytostatika (cellgifter): Används för att hämma cancercellernas tillväxt. De kan ges som dropp i blodet.
- Hormonbehandling: Används om tumören är hormonkänslig. Den blockerar effekten av östrogen.
- Målriktade läkemedel: Används vid HER2-positiv bröstcancer för att blockera HER2-proteinet.
- Bisfosfonater: Stärker skelettet och minskar risken för återfall i skelettet.
- Strålbehandling: Används för att döda cancerceller och minska risken för återfall. Det ges ofta efter en bröstbevarande operation.
- Immunterapi: Används vid vissa former av bröstcancer. Behandlingen hjälper kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancercellerna.
Behandlingen kan ges före operationen (neoadjuvant) för att minska tumören, eller efter operationen (adjuvant) för att minska risken för återfall. Vilken behandling och i vilken ordning den ges beror på den specifika situationen.
Att Leva Med Bröstcancer
Att få en cancerdiagnos påverkar livet på många sätt. Det är viktigt att veta att det finns stöd och hjälp att få.
- Kontaktsjuksköterska: Du har rätt till en kontaktsjuksköterska som samordnar din vård och ger stöd.
- Min Vårdplan: Du har tillgång till Min Vårdplan som hjälper dig vara delaktig i din vård och ger svar på frågor om utredning, behandling och uppföljning.
- Psykologiskt stöd: Många sjukhus har kuratorer som du kan prata med. Det finns också patientföreningar och andra organisationer som erbjuder stöd.
- Sjukskrivning: Hur länge du behöver vara sjukskriven varierar. De flesta som får cytostatika behöver vara helt sjukskrivna under behandlingen.
- Rehabilitering: Det finns hjälp för att återhämta dig fysiskt och psykiskt efter behandlingen. Fysisk aktivitet kan hjälpa dig att behålla orken och minska smärtan.
- Smärthantering: Det finns hjälp att få om du har ont.
Behandlingar kan ge biverkningar som trötthet, illamående, håravfall, och påverkan på slemhinnor och leder. Det finns läkemedel och behandlingar för att lindra dessa biverkningar. Det är viktigt att berätta för din läkare om du upplever biverkningar.
Uppföljning och Återfall
Efter avslutad behandling följs du upp med regelbundna kontroller. Kontrollerna kan inkludera:
- Mammografi: Görs årligen eller vartannat år.
- Klinisk undersökning: Läkare eller sjuksköterska känner på brösten och lymfkörtlarna.
- Samtal: Du får prata om eventuella biverkningar eller besvär.
Uppföljningarna kan fortsätta i några år, ibland i form av telefonsamtal eller besök. Målet med uppföljningen är att upptäcka eventuella återfall i tid. Om bröstcancern kommer tillbaka kallas det återfall. Det kan uppstå i bröstet, lymfkörtlarna eller i andra delar av kroppen.
Det är viktigt att du själv är uppmärksam på nya symtom och kontaktar vården om du upplever något av följande:
- En ny knöl i bröstet eller i närheten
- Smärta i skelettet som varar längre än två veckor
- Hosta som inte går över
- Ovanlig trötthet
Även om ett återfall kan vara svårt att hantera, finns det fortfarande flera behandlingsalternativ tillgängliga.
Bröstcancer och Ärftlighet
Ungefär 5-10 procent av all bröstcancer beror på ärftlighet. Om det finns flera fall av bröst- eller äggstockscancer i din släkt, kan du ha en ökad risk. I sådana fall kan du få en utredning för att bedöma din risk och eventuellt minska risken genom regelbundna kontroller eller förebyggande operation. Det är också möjligt att genomgå genetisk rådgivning.
De vanligaste ärftliga bröstcancergenerna är BRCA1 och BRCA2. Mutationer i dessa gener ökar risken för bröstcancer och äggstockscancer. Om du har en känd ärftlig mutation, kan även andra familjemedlemmar ha nytta av en utredning.
Forskning och Framsteg
Bröstcancerforskningen går ständigt framåt och bidrar till bättre diagnostik och behandling. Nya forskningsresultat visar att mindre omfattande kirurgi vid bröstcancer kan vara tillräckligt. Det pågår även forskning om hur man kan anpassa screeningprogrammet efter individuell risk.
AI (artificiell intelligens) används alltmer inom cancervården. AI kan hjälpa till med att bedöma mammografibilder och analysera tumörcellernas egenskaper. Detta kan leda till snabbare och mer precisa diagnoser, samt mer individanpassad behandling.
Det finns också nya lovande behandlingar, till exempel immunterapi, som har visat sig vara effektiva vid vissa former av bröstcancer. Forskning fortsätter att undersöka nya läkemedel och behandlingsstrategier för att förbättra prognosen och livskvaliteten för de som drabbas av bröstcancer.
Att Påverka Din Vård
Du har rätt att vara delaktig i din vård. Det är viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen, så ställ frågor om det behövs. Du har rätt att få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. Om du inte pratar svenska har du rätt till tolk. Du kan också få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare om du vill.
Kom ihåg att du inte är ensam. Det finns många som har gått igenom samma sak och det finns stöd och hjälp att få. Tveka inte att kontakta vårdpersonal, patientföreningar eller andra organisationer som kan ge dig råd och stöd under denna resa.
