Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kan påverka hela mag-tarmkanalen, från munnen till ändtarmen. Det är en sjukdom som kännetecknas av inflammation i tarmväggen, vilket kan leda till en rad olika symtom och komplikationer. I Sverige beräknas 20 000-30 000 personer leva med Crohns sjukdom.
Vad är Crohns sjukdom?
Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom som orsakar kronisk inflammation i mag-tarmkanalen. Inflammationen kan förekomma i alla delar av matsmältningssystemet, men är vanligast i nedre delen av tunntarmen och början av tjocktarmen. Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den är långvarig och inte kan botas, men med rätt behandling kan symtomen kontrolleras. Det är viktigt att komma ihåg att även om det inte finns något botemedel, kan behandling hjälpa dig att leva ett fullt och aktivt liv.
Hur skiljer sig Crohns sjukdom från andra tarmsjukdomar?
Det kan vara svårt att skilja mellan Crohns sjukdom och ulcerös kolit, en annan inflammatorisk tarmsjukdom. Den största skillnaden är att ulcerös kolit endast påverkar tjocktarmen och ändtarmen, medan Crohns kan påverka hela mag-tarmkanalen och ofta tränger djupare ner i tarmväggen. Det finns även en mellanform, oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD-U), där det är svårt att fastställa om det är Crohns eller ulcerös kolit.
Vem drabbas av Crohns sjukdom?
Crohns sjukdom debuterar oftast i åldern 15 till 35 år, men kan även drabba barn och äldre. Ungefär lika många män som kvinnor insjuknar. Det är inte ovanligt att en familjemedlem har IBD. Även om det finns en ärftlig komponent betyder det inte att alla med den genetiska predisponeringen utvecklar sjukdomen. Rökning är en viktig riskfaktor som både ökar risken att insjukna och förvärrar sjukdomsförloppet.
Vilka är symtomen?
Symtomen vid Crohns sjukdom kan variera beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Det är också vanligt att sjukdomen kommer i skov, vilket innebär perioder med mer intensiva symtom som sedan avlöses av perioder med mildare eller inga symtom.
De vanligaste symtomen är:
- Magont och magkramper, ofta efter måltider.
- Diarré, ibland med blod.
- Blod i avföringen.
- Ofrivillig viktnedgång.
- Trötthet och brist på energi.
- Feber.
- Bölder och fistlar kring ändtarmsöppningen.
- Besvär i andra delar av kroppen, som hud, ögon och leder.
Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa symtom och söka vård om du misstänker att du kan ha Crohns sjukdom. Symtomen kan även orsakas av andra tillstånd som analfissurer, IBS, eller hemorrojder, vilket gör det viktigt att få en korrekt diagnos.
Hur går en diagnostisering till?
Om du misstänker att du har Crohns sjukdom, bör du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Läkaren kommer att ställa frågor om dina symtom och din sjukdomshistoria. En fysisk undersökning, som inkluderar att känna på magen och ibland undersöka ändtarmen med ett rektoskop, görs också.
Diagnosen baseras på en kombination av faktorer:
- Blodprover: för att se tecken på inflammation.
- Avföringsprover: för att upptäcka inflammation eller blod i avföringen, samt utesluta infektioner.
- Endoskopiska undersökningar:
- Rektoskopi: Ett plaströr förs in i ändtarmen för att undersöka slemhinnan.
- Koloskopi: En tunn slang med kamera förs in i tjocktarmen och ibland nedre delen av tunntarmen, vilket ger läkaren möjlighet att se tarmens insida och ta vävnadsprover (biopsier).
- Gastroskopi: En kamera förs ner i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.
- Kapselendoskopi: En liten kamera i kapselform sväljs för att undersöka tunntarmen.
- Röntgenundersökningar:
- Magnetkameraundersökning (MR): för att se utbredningen av inflammation eller fistlar.
- Datortomografi (CT): för att se varansamlingar eller stopp i tarmen.
- Ultraljud: för att undersöka tarmarna och upptäcka inflammation.
Det kan ta tid att få en säker diagnos eftersom symtomen kan bero på flera olika saker. Om läkaren misstänker Crohns sjukdom får du en remiss till en specialist på mag-tarmsjukdomar, en gastroenterolog. Hos specialisten kan du få göra ytterligare undersökningar för att fastställa diagnosen och planera din behandling.
Vilka behandlingsalternativ finns det?
Målet med behandlingen av Crohns sjukdom är att minska inflammationen, lindra symtomen och förbättra din livskvalitet. Behandlingen är individuell och anpassas efter din sjukdomsbild och dina behov. Det är viktigt att förstå att behandlingen inte botar sjukdomen, utan snarare hjälper dig att hantera den och leva ett så normalt liv som möjligt.
Här är några vanliga behandlingsalternativ:
- Läkemedelsbehandling:
- Kortison: Dämpar inflammationen snabbt. Används oftast under kortare perioder. Barn får ofta näringslösning istället för kortison.
- Immunmodulerande läkemedel: Påverkar immunförsvaret för att minska inflammationen och risken för återfall. Kan användas under lång tid.
- Biologiska läkemedel (målstyrda läkemedel): Verkar mer specifikt på immunsystemet. Kan användas under lång tid.
- Antibiotika: kan ha effekt på symtom, särskilt vid fistlar. Påverkar inte inflammationen i tarmen.
- Läkemedel mot diarré och läckage: Minskar diarré, vätskeförlust och läckage från ändtarmen.
- Näringstillförsel:
- Näringslösningar: Kan ges till barn som inte växer som förväntat eller till vuxna som behöver extra näring.
- Vitamin- och mineraltillskott: Kan behövas för att motverka näringsbrist, särskilt vitamin B12.
- Kirurgisk behandling:
- Kan behövas vid komplikationer som förträngningar i tarmen, fistlar eller om läkemedelsbehandlingen inte har tillräcklig effekt. Kirurgen tar bort så lite av tarmen som möjligt.
- Stomi: Kan vara nödvändig om tarmändarna inte kan kopplas ihop eller vid allvarlig inflammation i tjock- eller ändtarmen. En stomi innebär att tarminnehållet töms i en påse på magen. Stomin kan vara tillfällig eller permanent.
- Kost och livsstil:
- Kostråd: Vissa livsmedel kan trigga symtom och det är därför bra att prata med en dietist. Det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring, vätska, mineraler och salter.
- Livsstilsförändringar: Hantera stress, sluta röka och vara fysiskt aktiv kan hjälpa till att minska risken för skov och förbättra livskvaliteten. Rökning ökar risken för både att insjukna och förvärra sjukdomen.
Vad kan jag göra själv?
Att leva med Crohns sjukdom innebär att ta ett aktivt ansvar för din egen hälsa. Här är några tips:
- Lär dig om sjukdomen: Förstå din sjukdom, dina mediciner och hur du kan påverka ditt mående.
- Anteckna hur du mår: En dagbok kan hjälpa dig att se om vissa saker påverkar dina symtom.
- Ha regelbunden kontakt med vården: Prata med din specialistsjuksköterska om dina frågor och behov.
- Berätta om din sjukdom: Dela med dig till nära och kära så att de kan stötta dig.
- Pröva dig fram med kosten: Upptäck vad du mår bra av och undvik mat som triggar symtom.
- Hantera stress: Försök att minska stressen i ditt liv, det kan påverka din sjukdom.
- Sluta röka: Rökning förvärrar Crohns sjukdom.
- Var fysiskt aktiv: Träning är bra för både kroppen och själen.
- Sköt om tänderna: Crohns sjukdom och mediciner kan påverka munhälsan.
- Var uppmärksam på vätskeintaget: Drick tillräckligt, särskilt om du har diarré.
- Prata med din arbetsgivare eller studierektor: Anpassa din vardag efter dina behov.
- Gå med i en patientorganisation: Träffa andra som har liknande erfarenheter.
- Var försiktig vid analsex: Det kan öka risken för inflammation i ändtarmen.
Crohns sjukdom och graviditet
Crohns sjukdom är inte ett hinder för att bli gravid. Det är dock viktigt att planera graviditeten och prata med din läkare eller specialistsjuksköterska om eventuell medicinering och amning. Det finns inte någon ökad risk för medfödda skador på grund av sjukdomen. Det är bra att ha så få symtom som möjligt när du blir gravid.
Komplikationer och följdsjukdomar
Crohns sjukdom kan leda till olika komplikationer och följdsjukdomar:
- Stopp i tarmen (tarmvred): Kan uppstå om tarmen blir förträngd.
- Tarmcancer: Det finns en ökad risk för tjock- eller ändtarmscancer om du har haft inflammation i tjocktarmen i flera år. Regelbundna koloskopier kan vara nödvändiga.
- Inflammation i andra delar av kroppen: Ledsymptom, ögonproblem, hudproblem och inflammation i leverns gallgångar är möjligt.
- Blodproppar: En ökad risk för blodproppar har också observerats.
Det är viktigt att gå på regelbundna kontroller för att upptäcka och behandla eventuella komplikationer.
Viktiga resurser i Sverige
- SWIBREG (Svenska kvalitetsregistret för inflammatorisk tarmsjukdom): Ett nationellt register som används för att förbättra vården och behandlingarna av IBD. (Frivilligt att vara registrerad.)
- Mag- och tarmförbundet: En patientorganisation som erbjuder information, stöd och gemenskap för personer med IBD.
- Tarm-, uro- och stomiförbundet (ILCO): En patientorganisation som ger stöd till personer med stomi eller andra tarm- och urologiska problem.
- 1177 Vårdguiden: En nationell webbplats med information om vård, hälsa och sjukdomar.
Det är viktigt att veta att du inte är ensam med din diagnos. Det finns mycket stöd att få och många sätt att leva ett fullt och meningsfullt liv med Crohns sjukdom. Du har också möjlighet att påverka din vård och behandling. Ställ frågor och dela med dig av dina erfarenheter, din aktiva delaktighet kan göra stor skillnad.
