Om Fettlever

Fettlever, även känt som steatotisk leversjukdom (SLD), är ett tillstånd där överskottsfett lagras i levercellerna. Detta kan ske av olika anledningar, och det är viktigt att förstå vad diagnosen innebär, vilka risker som finns och hur man kan gå vidare med behandling och livsstilsförändringar.

Vad är fettlever och hur vanligt är det?

Innebörden är att mer än 5% av levervävnaden består av fettdroppar. Tillståndet är mycket vanligt och drabbar en stor del av befolkningen i Sverige och globalt.

• Sverige: Ungefär 15-25% av den svenska befolkningen är drabbade.
• Globalt: Uppskattningsvis har 25% av världens befolkning fettlever. I västvärlden kan så många som 30% vara drabbade.
• Riskfaktorer: Övervikt, fetma, diabetes och högt blodtryck är vanliga riskfaktorer.
• Barn och unga: Även barn och ungdomar kan drabbas av fettlever, vilket gör det till ett viktigt hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att fettlever inte alltid är kopplat till alkoholmissbruk, och den vanligaste formen är icke-alkoholrelaterad fettlever (NAFLD), numera ofta kallad metabolt associerad steatotisk leversjukdom (MASLD). Denna förändring i terminologi återspeglar att man funnit att metabola faktorer spelar en större roll i utvecklingen av fettlever än man tidigare trott.

Varför får man fettlever?

Tillståndet kan orsakas av en mängd olika faktorer, där livsstil och genetik spelar en viktig roll.

• Övervikt och fetma: Den vanligaste orsaken till fettlever är överskott av kroppsfett, vilket leder till att fett lagras i levern.
• Metabola syndromet: Tillstånd som insulinresistens, typ 2-diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter ökar risken för fettlever.
• Alkohol: Överdriven alkoholkonsumtion är en känd orsak till fettlever, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol.
• Genetiska faktorer: Vissa personer har en genetisk predisposition för att utveckla tillståndet, även vid normal vikt. En gen som kallas PNPLA3 är kopplad till ökad risk.
• Kost: Ett högt intag av socker, särskilt fruktos, och fett kan öka risken.
• Andra orsaker: Mer sällsynta orsaker inkluderar vissa mediciner, toxiner, och genetiska sjukdomar.

Det är också värt att notera att fettlever kan förekomma hos normalviktiga personer, särskilt de med bukfetma (mycket fett runt magen) och låg muskelmassa, vilket ofta kopplas till det metabola syndromet.

Vilka är symtomen på fettlever?

Det är ofta en tyst sjukdom som inte ger några symtom i ett tidigt skede. Många upptäcker det av en slump vid en rutinmässig hälsokontroll eller vid utredning av andra besvär. När symtom väl uppstår, kan de vara vaga och ospecifika:

• Trötthet och svaghet: En vanlig upplevelse är konstant trötthet trots tillräcklig sömn.
• Obehag i buken: Vissa personer kan uppleva obehag eller smärta i övre delen av magen, särskilt på höger sida där levern är belägen.
• Förstorad lever: I vissa fall kan levern bli förstorad och kännas vid palpation av magen.
• Förhöjda levervärden: Tillståndet kan leda till förhöjda leverenzymer i blodet, vilket ofta upptäcks vid rutinmässiga blodprover.

Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa symtom, även om de är vaga. Om du upplever något av dem, bör du kontakta en läkare för vidare utredning.

Hur diagnostiseras fettlever?

Diagnosen fettlever ställs oftast genom en kombination av undersökningar:

1. Blodprover: Blodprover mäter nivåerna av leverenzymer (ALAT, ASAT, ALP, GT) och bilirubin, vilket kan indikera leverskada. Även blodfetter (kolesterol, triglycerider) och blodsocker mäts, eftersom dessa ofta är påverkade vid fettlever.
2. Ultraljud: En ultraljudsundersökning av levern kan visualisera fettansamlingar. Det är en icke-invasiv metod som är enkel att genomföra. Även magnetkameraundersökning (MR) kan användas för att mäta mängden fett i levern.
3. Leverbiopsi: I vissa fall kan en leverbiopsi behövas för att fastställa diagnosen och bedöma svårighetsgraden av leverskadan. Detta är en invasiv procedur där ett litet vävnadsprov tas från levern. Den kan vara obehaglig och vissa individer kan inte genomgå en biopsi på grund av ökad blödningsbenägenhet.
4. Fibrosbedömning: För att bedöma risken för framtida leverfunktionsnedsättning kan man undersöka förekomsten av ärrvävnad (fibros) i levern. Detta kan göras med leverbiopsi eller med icke-invasiva metoder som magnetresonanselastografi (MRE) eller en ultraljudsundersökning som kallas fibroscan.
5. FIB-4 test: Ett blodprovstest som ger en indikation på risken för avancerad fibros i levern.
6. Anamnes: Läkaren kommer att fråga om din medicinska historia, levnadsvanor, alkoholintag, och eventuella mediciner.

Det är viktigt att notera att diagnosen MASLD (tidigare NAFLD) nu ställs vid påvisad fettlever och minst en kardiometabol riskfaktor, till exempel övervikt, diabetes eller högt blodtryck.

Hur behandlas fettlever?

Det finns ingen specifik medicinsk behandling för fettlever. Behandlingen fokuserar istället på att hantera bakomliggande orsaker och livsstilsförändringar:

• Viktminskning: En bestående viktminskning på 7–10% kan drastiskt förbättra leverhälsan och minska fettinnehållet i levern. Ibland kan det krävas en viktnedgång på upp till 15%.
• Kostförändringar: En hälsosam kost med mycket fibrer, grönsaker, frukt och fullkornsprodukter rekommenderas. Det är viktigt att minska intaget av mättat fett, tillsatt socker, och alkohol. Det totala energiintaget är av stor betydelse, men inte lika mycket sammansättningen av kosten.
• Regelbunden motion: Fysisk aktivitet hjälper till att minska fettansamlingen i levern och förbättra insulinkänsligheten. Både aerob träning och muskeluppbyggande träning är effektiva.
• Behandling av relaterade sjukdomar: Om du har diabetes eller höga blodfetter är det viktigt att behandla dessa tillstånd.
• Fetmaoperation: Vid svår övervikt kan fetmaoperation vara ett alternativ för att främja fettleverns tillfrisknande. Det har visat sig att fetmaoperation kan reversera fettlever, NAFLD, NASH och avancerad steatohepatit hos över 90% av de som genomgår denna operation.
• Läkemedel: I nuläget finns inga godkända mediciner specifikt för fettlever, men forskning pågår. Läkemedel för att behandla diabetes eller höga blodfetter kan också ha positiva effekter på leverhälsan.

Det är viktigt att komma ihåg att fettlever är en sjukdom som oftast går att bota, särskilt om den upptäcks tidigt. En kombination av viktnedgång, hälsosam kost och regelbunden motion är de mest effektiva metoderna för att behandla fettlever.

Vilka är riskerna?

Även om fettlever ofta är symtomfri, kan den leda till allvarliga komplikationer om den inte behandlas.

• Leverinflammation (NASH/MASH): Cirka 20% av personer med fettlever utvecklar inflammation i levern, vilket kallas steatohepatit (NASH eller MASH).
• Leverfibros: Långvarig inflammation kan leda till att ärrvävnad (fibros) bildas i levern.
• Skrumplever (cirros): Om fibrosen fortsätter kan levern skadas allvarligt och utvecklas till skrumplever, ett tillstånd där levern förlorar sin funktion. En skrumplever är ett allvarligt och ofta irreversibelt tillstånd.
• Levercancer: Fettlever ökar risken för levercancer.
• Ökad dödlighet: Individer med fettlever har ökad risk för dödlighet, främst på grund av hjärt-kärlsjukdomar, men även leverrelaterad dödlighet.
• Andra sjukdomar: Fettlever är kopplat till andra sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och högt blodtryck.

Det är viktigt att förstå att inte alla med fettlever utvecklar dessa allvarliga komplikationer. Riskerna är högre för de som utvecklar inflammation (NASH/MASH) och fibros.

Relaterade tillstånd

Tillståndet kan vara kopplat till andra hälsoproblem, och det är viktigt att förstå dessa samband:

• Metabola syndromet: Fettlever är ofta en del av det metabola syndromet, som inkluderar insulinresistens, högt blodtryck, höga blodfetter och bukfetma.
• Diabetes: Risken ökar för att utveckla typ 2-diabetes, och vice versa.
• Hjärt-kärlsjukdomar: Personer har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, vilket är en viktig anledning till att behandla tillståndet.

Dessa kopplingar understryker vikten av en helhetsmässig syn på hälsa, där inte bara levern, utan också andra organ och system tas i beaktande.

Hur kan man förebygga fettlever?

Fettlever kan förebyggas genom att göra hälsosamma livsstilsval:

• Håll en hälsosam vikt: Undvik övervikt och fetma genom en balanserad kost och regelbunden motion.
• Ät hälsosamt: Följ rekommendationerna för en hälsosam kost, med mycket fibrer, grönsaker, frukt och fullkornsprodukter. Minska intaget av mättat fett och tillsatt socker.
• Var fysiskt aktiv: Regelbunden motion hjälper till att minska fettansamlingen i levern och förbättra insulinkänsligheten.
• Begränsa alkoholintaget: Även om de flesta med fettlever inte dricker mycket alkohol, är det viktigt att hålla alkoholintaget måttligt för att skydda levern.
• Regelbundna hälsokontroller: Tidig upptäckt genom regelbundna blodprover kan förhindra allvarliga komplikationer.

Genom att göra medvetna val kan du minska risken för att utveckla fettlever och främja din hälsa.

---

Fettlever är en vanlig sjukdom som kan orsakas av olika faktorer, men oftast beror på livsstilsfaktorer som övervikt, kost och brist på motion. Även om det ofta är symtomfritt, kan det leda till allvarliga komplikationer som leverinflammation, fibros, skrumplever och levercancer.

Genom att göra medvetna val kring kost, motion, och att behandla relaterade sjukdomar, kan du minska risken och främja din hälsa. Tidig diagnos och behandling är viktigt för att minska risken för allvarliga konsekvenser. Det är också viktigt att komma ihåg att det oftast går att bota med livsstilsförändringar. Om du har några frågor eller misstankar, tveka inte att söka medicinsk rådgivning.