Om Lungcancer

Att få en lungcancerdiagnos kan vara överväldigande. Denna artikel är skapad för att ge dig, som nyligen har drabbats, en omfattande förståelse för vad diagnosen innebär, vilka undersökningar och behandlingar som finns och hur du kan hantera livet framöver. Vi kommer att gå igenom allt från de första symtomen till de olika behandlingsalternativen och vad du kan förvänta dig i din vardag.

Vad är Lungcancer och Hur Upptäcks Det?

Lungcancer uppstår när celler i lungorna börjar dela sig okontrollerat, vilket leder till att tumörer bildas. Det är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det finns olika typer av lungcancer, och det är viktigt att veta vilken typ du har, eftersom detta påverkar behandlingsstrategin.

Typer av Lungcancer

• Icke-småcellig lungcancer (NSCLC): Den vanligaste formen, som utgör cirka 85% av alla lungcancerfall. Denna typ utvecklas från epitelceller, som bekläder ytan på organ. Icke-småcellig lungcancer delas vidare in i undergrupper som adenocarcinom, skivepitelcancer och storcellig cancer.
• Småcellig lungcancer (SCLC): En mer aggressiv form som växer snabbt och ofta har spridit sig när den upptäcks. Ungefär 15% av de som får lungcancer har småcellig lungcancer.
• Pleural mesoteliom: En sällsynt form som börjar i lungsäcken (pleura) som omger lungorna. Denna typ av cancer förväxlas ofta med lungcancer.
• Neuroendokrina tumörer: En sällsynt typ av cancer som ibland startar i lungorna.

Vanliga Symptom som Kan Tyda på Lungcancer

Det är vanligt att symtom på lungcancer kan misstolkas eller förväxlas med andra lungsjukdomar, vilket kan fördröja diagnosen. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i kroppen och kontakta vården om du upplever något av följande:

• En ihållande hosta: En hosta som inte går över, kan vara torr eller ge upphostningar med blod.
• Andfåddhet: Andnöd utan ansträngning.
• Väsande eller pipande andning.
• Smärta i bröstkorgen.
• Återkommande lunginflammationer.
• Ofrivillig viktminskning, aptitlöshet, eller onormal trötthet.

Symtomen kan komma långsamt och det kan ta tid innan man uppfattar dem som tecken på sjukdom.

Hur Går Diagnosprocessen Till?

Diagnos av lungcancer är en process som kan innebära flera steg. Första steget är oftast ett besök hos din vårdcentral, där läkaren kommer att lyssna på dina symtom, ställa frågor om din sjukdomshistoria och göra en fysisk undersökning. Om det finns misstanke om lungcancer, kommer läkaren att påbörja en utredning.

Standardiserade vårdförlopp (SVF): Om läkaren misstänker lungcancer, kommer du att erbjudas en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp. Detta innebär att tider avsätts för de undersökningar du kan behöva göra. Syftet är att utredningen ska gå så snabbt som möjligt.

Vanliga Undersökningar och Tester

• Lungröntgen och datortomografi (CT-skanning): Dessa metoder används för att se om det finns cancer och om den har spridit sig.
• Spirometri: Ett test där du får blåsa i en apparat för att mäta hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan andas ut luften.
• Bronkoskopi: Ett böjligt rör förs ner i luftrören för att läkaren ska kunna se och ta prover. Du får avslappnande medel och lokalbedövning innan.
• Cellprov: Om bronkoskopin inte ger tillräckligt tydliga svar, kan ett cellprov tas. En nål förs in genom bröstkorgen till den misstänkta tumören, ofta med hjälp av en röntgenbild.
• CT-guidad lungbiopsi: En nål förs in genom bröstkorgen för att ta ett vävnadsprov, med hjälp av en CT-skanning.
• Sputumprov: Slemprov (sputum) kan undersökas för att se om det finns cancerceller.
• Pleuraltap: Vätska från utrymmet runt lungorna kan dräneras och undersökas för cancerceller.
• Ultraljudsundersökning av levern, PET-kamera, isotopundersökning av skelettet (skelettskintigrafi): Dessa undersökningar kan göras om du har lungcancer för att se om cancern har spridit sig.

Hur görs undersökningarna?

• Datortomografi (CT): Du ligger på en smal brits som förs in i en stor, ringformad maskin. En röntgenstråle roterar runt kroppen och datorn omvandlar resultatet till bilder av lungorna. En CT-skanning är smärtfri och tar bara några minuter, men hela besöket kan ta upp till en halvtimme.
• Lågdos CT-skanning (LDCT): Används vid lungcancerscreening. Den exponerar dig för en liten mängd strålning, mindre än en vanlig CT-skanning.
• Bronkoskopi: En tunn, böjlig slang med kamera förs in via näsan eller munnen ner i luftrören. Läkaren kan se och ta vävnadsprover för analys.
• Endoskopiskt ultraljud (EUS): Ett endoskop med en ultraljudssond förs in via munnen. Ultraljudet ger bilder av lymfkörtlar och andra områden. En nål kan användas för att ta vävnadsprover.

Vad Händer Efter Diagnosen?

När diagnosen är bekräftad, görs fler tester för att undersöka hur långt cancern har spridit sig. Detta kallas stadieindelning. Stadieindelningen hjälper läkarna att bestämma den mest effektiva behandlingen.

• TNM-systemet: Ett vanligt system för att beskriva tumörens storlek (T), om den spridit sig till lymfkörtlar (N), och om den har spridit sig till andra delar av kroppen (M).

Behandlingsalternativ vid Lungcancer

Behandlingen beror på flera faktorer, inklusive typen och stadiet av cancern, din allmänna hälsa, och dina preferenser. Det är viktigt att prata med din läkare om vilka behandlingsalternativ som är bäst för dig. Behandlingsmålet kan vara att ta bort all cancer (kurativ behandling) eller att bromsa spridningen, lindra symtom och förbättra livskvaliteten (palliativ vård).

Vanliga Behandlingsmetoder

• Kirurgi: Om cancern upptäcks tidigt kan tumören opereras bort. Olika typer av operationer kan göras beroende på tumörens storlek och placering i lungan.
• Strålbehandling (radioterapi): Strålning används för att döda cancerceller. Det kan ges ensamt eller i kombination med andra behandlingar.
• Läkemedelsbehandling:
  • Cytostatika: Läkemedel som hämmar cancercellernas tillväxt.
  • Målinriktad behandling: Läkemedel som riktar sig specifikt mot cancercellerna.
  • Immunterapi: Läkemedel som stärker immunförsvaret så att det kan bekämpa cancern.
• Palliative vård: Vård som syftar till att lindra symtom och förbättra livskvaliteten. Det kan innebära smärtlindring och andra behandlingar som ger ökat välbefinnande.

Hur Väljs Behandlingen?

Din behandlingsplan kommer att utformas av ett team av specialister som träffas för att diskutera de bästa alternativen för dig. Det är viktigt att du får information om de olika behandlingarna och deras biverkningar, och att du får vara delaktig i besluten om din vård.

Viktigt Att Tänka På Inför och Efter Behandling

• Rökstopp: Det är viktigt att sluta röka, eller göra ett uppehåll, både före och efter operation eller strålbehandling. Det kan göra behandlingen mer effektiv och minska risken för komplikationer.
• Alkohol: Undvik alkohol i fyra veckor före och efter operation.
• Kost och fysisk aktivitet: Rör på dig så mycket du orkar, och rådgör med en dietist eller annan vårdpersonal för att få råd om kost.

Att Leva Med Lungcancer

En lungcancerdiagnos påverkar livet på många sätt. Det är viktigt att du får det stöd du behöver, både medicinskt och emotionellt.

Stöd och Råd

• Kontaktsjuksköterska: På många sjukhus finns kontaktsjuksköterskor som kan ge dig stöd och hjälpa till med praktiska saker.
• Patientföreningar: Det finns patientföreningar för dig som har lungcancer eller är närstående.
• Cancerrådgivningen och Cancerfonden: Dessa organisationer kan ge stöd och information.
• Närstående: Låt dina nära och kära stötta dig. Det är vanligt att de också känner oro och behöver stöttning.
• Min vårdplan: Genom ”Min vårdplan” kan du vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.
• Stödgrupper: Att prata med andra i liknande situationer kan vara till stor hjälp.

Hantera Vardagen och Biverkningar

Det är normalt att känna sig orolig och ledsen. Det kan ta tid att vänja sig vid en ny vardag och du kan känna dig sårbar.

• Andningsfunktionen: Den kan påverkas av behandling, men det finns läkemedel som kan hjälpa.
• Fysisk aktivitet: Rör på dig så mycket du orkar. En sjukgymnast kan ge dig råd.
• Kondition: Behandlingar kan göra att du blir trött och får nedsatt kondition. Det är ändå bra att fortsätta vara aktiv.
• Biverkningar: Prata med din läkare om hur du kan hantera eventuella biverkningar av behandlingen.

Efterkontroller

Efter avslutad behandling kommer du att kallas till efterkontroller. Dessa kan innebära fysiska undersökningar och bilddiagnostik som datortomografi eller lungröntgen. Hur ofta kontrollerna behövs varierar och blir glesare med tiden, men efter fem år kan många sluta med efterkontroller.

Palliativ Vård

Om cancern inte går att bota, kommer du att få vård som syftar till att bromsa sjukdomen och lindra symtomen. Palliativ vård kan hjälpa dig att leva ett så bra liv som möjligt, ibland under en lång tid.

Att Vara Närstående

Att vara närstående till någon som har lungcancer kan vara utmanande. Det är viktigt att du också tar hand om dig själv och söker stöd om du behöver det. Du kan få stöd av en kontaktsjuksköterska eller kurator på sjukhuset.

Graviditet och Amning

Om du får behandling mot cancer är det viktigt att undvika graviditet, oavsett om du är man eller kvinna, då vissa behandlingar kan skada fostret. Prata med din läkare om preventivmedel. Om du vill försöka bli gravid efter avslutad behandling, bör du också prata med din läkare.

Om du redan är gravid, kan du ändå få undersökningar och behandlingar, men vården kan behöva anpassas för att skydda fostret. Det är viktigt att du får kontakt med specialistmödravården. Prata också med din läkare om amning.

Sammanfattning och Viktiga Punkter

• Lungcancer är en vanlig cancerform som kan behandlas, särskilt om den upptäcks tidigt.
• Symtomen kan vara ospecifika och likna andra lungsjukdomar, så det är viktigt att kontakta vården om du upplever förändringar i kroppen.
• Diagnosen sker genom en rad undersökningar, inklusive bilddiagnostik, bronkoskopi och vävnadsprover.
• Behandlingen anpassas efter typ och stadium av cancern, samt din allmänna hälsa. Vanliga behandlingar är kirurgi, strålbehandling och läkemedel.
• Livet med lungcancer kan vara utmanande, men det finns mycket stöd att få. Kontakta din kontaktsjuksköterska, kurator, patientföreningar och andra stödorganisationer.
• Du har rätt att vara delaktig i din vård och att få information på ett sätt som du förstår.
• Rökstopp är viktigt både före och efter behandling.

Den här artikeln är skriven för att ge dig en översikt över lungcancer och dess behandling. Kom ihåg att varje person är unik och det är viktigt att prata med din vårdpersonal om dina specifika behov och frågor.