Magsår, även kallat ulcus, är en relativt vanlig åkomma som drabbar många vuxna någon gång i livet. Det är ett sår som bildas i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. Denna artikel syftar till att ge dig en djupare förståelse av vad magsår är, varför de uppstår, vilka symptom du kan uppleva, hur de diagnostiseras och behandlas, samt vad du själv kan göra för att lindra dina besvär.
Vad är Magsår?
Ett magsår är en skada på magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. Normalt skyddar slemhinnan dessa organ mot den starka magsyran, men om skyddet försvagas kan syran fräta på vävnaden och orsaka sår. Det finns två huvudtyper av magsår:
- Magsäckssår (ulcus ventriculi): Sår som bildas i magsäcken.
- Tolvfingertarmssår (ulcus duodeni): Sår som bildas i tolvfingertarmen, den första delen av tunntarmen.
Magsår är en form av syra-peptisk sjukdom, och det latinska namnet för magsår är ulcus. Sår i matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen kallas alla för peptiska sår.
Varför Får Man Magsår?
Magsår kan uppstå av flera olika anledningar, men de vanligaste orsakerna är:
- Bakterien Helicobacter pylori (H. pylori): Denna bakterie är en av de vanligaste orsakerna till magsår. Bakterien finns hos många människor, men inte alla utvecklar magsår. H. pylori kan spridas mellan familjemedlemmar, ofta från mor till barn före fem års ålder. Smitta sker troligen via mat, vatten eller avföring. Bakterien kan orsaka kronisk inflammation i slemhinnan, vilket kan leda till sår.
- Användning av Vissa Läkemedel: Vissa mediciner, särskilt NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) som acetylsalicylsyra (Aspirin) och ibuprofen, kan öka risken för magsår. Dessa läkemedel hämmar produktionen av prostaglandiner, som skyddar magslemhinnan, och kan därmed göra magen mer sårbar för syra. Magsäckssår kan även uppstå i samband med behandling med kortisontabletter eller antidepressiva.
- Livsstilsfaktorer: Stress, rökning och alkohol kan också bidra till utvecklingen av magsår. Rökning ökar risken för magsår och försvårar läkningen. Även om stress inte längre anses vara en direkt orsak till magsår, kan stressiga perioder förvärra symptomen, särskilt om du röker eller är äldre. Viss mat och dryck, som stark mat, kaffe och alkohol, kan irritera magen och förvärra symptomen.
- Andra Faktorer: I sällsynta fall kan magsår orsakas av andra medicinska tillstånd som Crohns sjukdom, Behçets sjukdom och Zollinger-Ellisons syndrom. Ibland kan läkare inte identifiera den specifika orsaken till ett magsår, vilket kallas idiopatiskt magsår.
Vilka Är Symptomen på Magsår?
Symptomen på magsår kan variera, och vissa personer kan ha sår utan att uppleva några symptom alls. Vanliga symptom inkluderar:
- Smärta i övre delen av magen: Smärtan kan beskrivas som en molande, gnagande eller brännande känsla i maggropen.
- Illamående och kräkningar: Ibland kan man kräkas, och kräkningarna kan vara blodiga eller se ut som kaffesump om såret blöder.
- Periodisk smärta: Smärtan kan komma och gå i perioder, ofta med symtomfria mellanrum.
- Halsbränna och sura uppstötningar: Dessa symptom är också vanliga vid magsår.
- Förändrad smärta i samband med måltider: Smärtan kan förvärras eller lindras av att äta, beroende på var såret sitter. Vid magsäckssår blir smärtan ofta värre när man äter, medan den vid tolvfingertarmssår kan lindras av mat.
- Andra symptom: Viktminskning, svårighet att svälja, trötthet och andfåddhet på grund av blodbrist kan också förekomma.
Akuta symptom som kräver omedelbar vård:
- Plötslig och stark smärta i övre delen av magen.
- Blodiga kräkningar eller kräkningar som ser ut som kaffesump.
- Svart avföring.
- Feber och allmän sjukdomskänsla.
- Hård och spänd mage.
Dessa symptom kan tyda på ett blödande eller brustet magsår, vilket är ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar behandling.
Hur Diagnostiseras Magsår?
Om du misstänker att du har magsår är det viktigt att söka vård för att få rätt diagnos och behandling. Diagnosen ställs oftast genom en kombination av följande metoder:
- Anamnes (Sjukdomshistoria): Läkaren frågar om dina symptom, sjukdomshistoria och eventuella mediciner du tar. Det är viktigt att informera läkaren om du har haft magsår tidigare, om du använder smärtstillande eller antiinflammatoriska läkemedel.
- Gastroskopi: Detta är den vanligaste metoden för att undersöka magsäck och tolvfingertarm. En tunn, flexibel slang med en kamera förs ner genom matstrupen till magsäcken och tolvfingertarmen. Läkaren kan då se eventuella sår och ta vävnadsprover för att undersöka om det finns cellförändringar eller H. pylori-bakterier.
- Tester för H. pylori: H. pylori-infektion kan upptäckas genom:
- Blodprov: Visar om kroppens immunförsvar har reagerat mot bakterien. Det kan inte visa om du har bakterien just nu eller om du har haft den tidigare.
- Utandningstest (Urea Breath Test): Ett säkrare test som kan visa om du har en aktiv H. pylori-infektion.
- Avföringsprov: Ett annat säkert sätt att utesluta en aktiv infektion.
- Vävnadsprov (Biopsi): Tas under gastroskopin och analyseras för H. pylori och eventuella cellförändringar.
- Röntgenundersökning (Bariumsväljning): En röntgenundersökning där du sväljer en kontrastvätska (barium) som gör att man kan se matstrupe, magsäck och tolvfingertarm på röntgenbilder. Denna metod används inte lika ofta som gastroskopi.
- Blodprov: Blodprov kan användas för att kontrollera om du har blodbrist på grund av blödande magsår.
- Fekalt ockult blodtest: Ett test som används för att upptäcka dolda blod i avföringen.
Vilka tester som behövs beror på din ålder, symptom och eventuella riskfaktorer. Läkaren kan ibland göra en bedömning baserat på blodprov, utandningsprov eller avföringsprov. Gastroskopi görs alltid vid magsår i magsäcken och efter behandling för att kontrollera läkningen.
Hur Behandlas Magsår?
Behandlingen av magsår anpassas efter den underliggande orsaken, var såret sitter och hur omfattande besvären är. Behandlingen syftar till att lindra symtomen, läka såret och förhindra återfall.
- Behandling av H. pylori-infektion: Om du har en H. pylori-infektion behandlas den med en kombination av antibiotika och syradämpande läkemedel. Vanliga antibiotika inkluderar amoxicillin, klaritromycin, metronidazol, tinidazol och tetracyklin. Behandlingen pågår oftast i en till två veckor.
- Syradämpande Läkemedel:
- Protonpumpshämmare (PPI): Dessa läkemedel minskar produktionen av magsyra och används för att främja läkning av såret. Vanliga PPI är omeprazol, lansoprazol och pantoprazol.
- H2-blockerare: Dessa läkemedel minskar också produktionen av magsyra, men är inte lika effektiva som PPI.
- Antacida: Receptfria läkemedel som neutraliserar magsyran och kan lindra tillfälliga symptom. Antacida kan inte läka ett magsår.
- Utsättning av NSAID: Om magsåret orsakats av NSAID-preparat, ska du i samråd med läkare sluta med dessa läkemedel. Om du måste ta NSAID kan läkaren ge dig syradämpande läkemedel för att skydda magslemhinnan.
- Livsstilsförändringar:
- Rökstopp: Rökning ökar risken för magsår och försvårar läkningen.
- Alkoholkonsumtion: Begränsa eller undvik alkohol, då det kan irritera magen.
- Kost: Undvik mat och dryck som förvärrar dina symtom. Starkt kryddad mat, kaffe och friterad mat kan vara bra att undvika.
- Stresshantering: Hitta sätt att hantera stress, exempelvis genom motion, meditation eller att spendera tid med vänner.
- Kirurgi: I sällsynta fall, om magsåret är brustet eller blöder kraftigt, kan operation vara nödvändig. Under operationen kan läkaren sy ihop såret eller limma ihop blödande kärl. Operation kan också göras för att åtgärda en förträngning i nedre magmunnen.
- Sjukhusvård: Vid blödande eller brustet magsår kan sjukhusvård behövas. Du kan behöva blodtransfusion om blodvärdet är lågt.
Vad Kan Jag Göra Själv för Att Minska Risken?
Det finns flera saker du kan göra själv för att minska risken för magsår:
- Undvik NSAID-preparat: Om möjligt, undvik att använda läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat. Använd i stället läkemedel som innehåller paracetamol. Om du behöver använda NSAID, tala med din läkare om att ta syradämpande medicin samtidigt.
- Sluta röka: Rökning ökar risken för magsår och försvårar läkningen.
- Begränsa alkoholkonsumtionen: Försök att inte dricka mer än två alkoholhaltiga drycker per dag. Undvik att blanda alkohol med medicin.
- Identifiera och undvik triggers: Lägg märke till om viss mat eller dryck förvärrar dina symtom och undvik dessa.
- Tvätta händerna ofta: God handhygien kan minska risken för H. pylori-infektion.
- Ät en balanserad kost: En kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn kan hjälpa till att förebygga magsår.
Viktigt att Komma Ihåg
- Sök vård i tid: Kontakta alltid en vårdcentral om du misstänker att du har magsår, särskilt om du är över 50 år eller har symptom som du inte har haft tidigare.
- Akut vård: Sök vård akut om du får plötslig, stark smärta i magen, blodiga kräkningar, kräkningar som liknar kaffesump eller svart avföring.
- Följ läkares råd: Följ noga den behandling som läkaren ordinerar och ta dina mediciner enligt anvisningarna.
- Uppföljning: Om du har haft ett sår i magsäcken, är det viktigt att följa upp med gastroskopi tills såret är läkt. Om du har haft H. pylori, behöver du kontrolleras så att bakterien har försvunnit.
Magsår och Graviditet
Om du är gravid eller planerar att bli gravid och har magsår, är det viktigt att berätta detta för din läkare. Vissa syradämpande mediciner kan användas under graviditet, men antibiotika mot H. pylori undviks oftast tills efter amning.
Magsår är en vanlig åkomma som kan orsaka smärta och obehag. Genom att söka vård i tid, följa behandling och göra livsstilsförändringar kan du lindra dina symptom och främja läkning. Kontakta din vårdcentral om du misstänker att du har magsår för att få rätt diagnos och behandling. Om du upplever akuta symptom, sök vård omedelbart.
