Om Parkinsons Sjukdom

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som uppstår när de celler i hjärnan som producerar dopamin bryts ner. Detta leder till brist på dopamin, en signalsubstans som är viktig för att styra rörelser. Sjukdomen är kronisk och fortskrider, vilket resulterar i symtom som till exempel skakningar, långsamma rörelser och stelhet. Denna artikel är skriven för att ge en allmän översikt.

Vad är Parkinsons sjukdom?

Parkinson’s är en kronisk och progressiv sjukdom, vilket betyder att den förvärras över tid. Det är vanligtvis en sjukdom som drabbar äldre personer, men den kan även uppstå hos yngre. I Sverige finns det ungefär 22 000 personer med Parkinson’s, och något fler män än kvinnor drabbas. Globalt sett finns det omkring 6 miljoner människor som lever med Parkinsons.

Det är viktigt att komma ihåg att sjukdomsförloppet kan variera kraftigt mellan olika individer. Vissa kan uppleva många symtom samtidigt, medan andra upplever dem gradvis över en längre period. Bristen på dopamin gör det svårt för hjärnan att skicka korrekta signaler till kroppen. Detta resulterar i de typiska symtomen som förknippas med sjukdomen.

Vilka är de tidiga tecknen på Parkinsons?

De allra första tecknen på Parkinsons sjukdom kan uppstå flera år innan de typiska motoriska symtomen visar sig. Dessa tidiga, så kallade premotoriska symtom, kan vara subtila och svåra att koppla till sjukdomen i början. Det är ofta först i efterhand som det blir uppenbart att dessa symtom hörde samman med Parkinsons. Vanliga premotoriska symtom inkluderar:

  • Försämrat luktsinne.
  • Försämrad reaktionsförmåga.
  • Förstoppning.
  • Depression.
  • REM-sömnstörning.

Det är viktigt att notera att dessa symtom inte är unika för Parkinson’s och kan ha andra orsaker. Men om du upplever flera av dessa symtom kan det vara bra att konsultera en läkare.

Vilka symtom kan jag förvänta mig?

Parkinsons sjukdom påverkar människor på olika sätt, och symtomen varierar mycket från person till person. Det är också vanligt att symtomen varierar i svårighetsgrad under dagen. De flesta symtom uppträder i början på den ena sidan av kroppen för att efter en tid även omfatta den andra sidan.

De huvudsakliga symtomen är relaterade till rörelser, de så kallade motoriska symtomen:

  • Skakningar (tremor): Ofta i en hand eller arm, vanligtvis när den är avslappnad. Skakningarna kan minska eller försvinna vid rörelse.
  • Muskelstelhet (rigiditet): Muskler känns stela och det kan vara svårt att röra sig. Stelheten kan också leda till smärta, ofta i rygg och axlar.
  • Rörelsehämning (bradykinesi): Rörelser blir långsammare och svårare att sätta igång. Det kan vara svårt att till exempel resa sig från en stol, gå, eller utföra vardagssysslor som att klä sig.
  • Balanssvårigheter: Försämrad balans är vanligt och kan leda till ökad risk för fall.

Utöver de motoriska symtomen finns det också en rad icke-motoriska symtom som kan vara besvärande:

  • Trötthet och fatigue: En överväldigande trötthet som inte går att vila bort. Sömnproblem kan bidra till tröttheten.
  • Depression och ångest
  • Kognitiva problem: Svårigheter med minne, koncentration och förmågan att planera.
  • Lågt blodtryck: Yrsel vid uppresning eller svimningar.
  • Förstoppning: Långsammare tarmrörelser leder till problem med magen.
  • Urinblåseproblem: Trängningar och inkontinens.
  • Minskad sexlust: Svårigheter med erektion eller orgasm.
  • Förändrat lukt- och smaksinne.
  • Svårigheter att svälja
  • Tal- och röstpåverkan: Otydligt tal och svag röst.
  • Ökad svettning och hudproblem.

Inte alla upplever alla dessa symtom och svårighetsgraden varierar mellan individer. Det är viktigt att komma ihåg att symtomen är hanterbara med rätt behandling och stöd.

Hur diagnostiseras Parkinsons?

Det finns inget enskilt test som kan fastställa diagnosen Parkinson’s. Diagnosen baseras istället på en kombination av klinisk undersökning, sjukdomshistoria och observation av symtom. Läkaren kommer att undersöka dina motoriska funktioner, såsom balans, koordination och muskelstyrka, och ställa frågor om dina symtom och medicinska historia.

Ibland kan ytterligare undersökningar behövas för att utesluta andra orsaker till symtomen. Dessa kan inkludera:

  • Datortomografi (CT-scan) eller magnetkamera (MRI): För att utesluta andra neurologiska tillstånd.
  • SPECT eller PET-undersökningar: För att mäta dopaminnivåerna i hjärnan.

Diagnosen kan vara svår att ställa i början eftersom symtomen kan vara diffusa. Det kan därför ta tid innan en korrekt diagnos ges.

Finns det någon behandling?

Det finns ingen behandling som botar Parkinsons sjukdom i dagsläget. Däremot finns det flera effektiva behandlingar som kan lindra symtomen och förbättra livskvaliteten.

De vanligaste behandlingarna är:

  • Läkemedel:
    • Levodopa: Ett ämne som kroppen omvandlar till dopamin. Detta är det vanligaste och mest effektiva läkemedlet för att lindra motoriska symtom. Läkemedlet fungerar i de flesta fall väldigt bra under de första åren.
    • Dopaminagonister: Läkemedel som efterliknar dopaminets verkan i hjärnan.
    • Enzymhämmare: Läkemedel som hindrar nedbrytningen av dopamin och levodopa, vilket förlänger effekten av läkemedlen.
    • Andra läkemedel: Det finns även andra läkemedel som kan hjälpa till att lindra specifika symtom, t.ex antidepressiva, läkemedel för sömnstörningar osv.
  • Avancerad behandling: Om läkemedlen inte ger tillräcklig effekt kan mer avancerade behandlingar övervägas. Dessa kan inkludera:
    • Pumpbehandling: Läkemedel tillförs kontinuerligt via en pump, antingen under huden eller genom en slang i tarmen. Syftet är att säkerställa en jämnare effekt av medicineringen.
    • Deep Brain Stimulation (DBS): En neurokirurgisk behandling där elektroder opereras in i hjärnan för att stimulera specifika områden, vilket kan hjälpa till att minska motoriska symtom.
  • Icke-farmakologisk behandling:
    • Fysioterapi: För att förbättra rörlighet, balans och styrka.
    • Arbetsterapi: För att anpassa vardagen och hjälpa till med aktiviteter i dagliga livet.
    • Logopedisk behandling: För att förbättra tal och kommunikation.
    • Psykologisk behandling: Stöd och behandling vid depression, ångest och andra psykiska symtom.

Behandlingen är individanpassad och det kan ta tid att hitta den optimala kombinationen av läkemedel och andra terapier. Det är viktigt att ha en öppen dialog med din läkare för att hitta den behandling som passar dig bäst.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att leva ett så bra liv som möjligt med Parkinson’s sjukdom:

  • Lär dig mer om sjukdomen: Ju mer du vet om Parkinson’s, desto bättre kan du hantera sjukdomen och dess utmaningar.
  • Motionera regelbundet: Fysisk aktivitet är mycket viktigt för att upprätthålla rörlighet, balans och styrka. Det kan vara allt från promenader till mer strukturerad träning som boxning och dans.
  • Ät hälsosamt: En balanserad kost är viktig för ditt allmänna välbefinnande. Proteiner kan påverka upptaget av vissa mediciner, så det kan vara bra att få råd av en dietist.
  • Undvik stress: Stress kan förvärra symtomen. Det är viktigt att hitta sätt att koppla av och minska stress.
  • Prioritera sömn: God sömn är viktigt för att lindra trötthet och andra symtom.
  • Anpassa din vardag: Det kan vara nödvändigt att anpassa hemmet och arbetsplatsen för att underlätta dagliga aktiviteter. Använd hjälpmedel vid behov.
  • Var aktiv: Fortsätt att vara aktiv i sociala aktiviteter och hobbies.
  • Sök stöd: Prata med din familj, vänner och sjukvårdspersonal om hur du mår. Patientföreningar kan också ge stöd, råd och information.
  • För dagbok: För en dagbok över dina symtom och medicinering. Det kan hjälpa din läkare att justera din behandling.
  • Var uppmärksam på dina symtom: Vissa symtom kan signalera behov av förändrad behandling.
  • Var noggrann med din tandhygien: Parkinsons sjukdom kan öka risken för tandproblem, så god tandvård är extra viktig.

Hur kommer sjukdomen utvecklas?

Parkinson’s sjukdom är en progressiv sjukdom. Det betyder att symtomen gradvis förvärras över tid. Hur snabbt detta sker varierar från person till person.

Under den tidiga fasen av sjukdomen fungerar läkemedelsbehandlingen ofta mycket bra, och de flesta kan leva ett relativt normalt liv. Med tiden kan det dock bli svårare att kontrollera symtomen, och man kan uppleva fluktuationer i läkemedelseffekten. Detta innebär att symtomen kan komma och gå trots medicinering, vilket kallas ”dosglapp”.

I ett senare skede kan man även utveckla komplikationer som on/off-fenomen (snabb växling mellan god och dålig rörlighet), ofrivilliga rörelser och ökad svårighet att svälja. Det är viktigt att veta att det finns hjälp att få även i de senare faserna av sjukdomen.

Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam. Det finns många andra som lever med Parkinson’s sjukdom, och det finns resurser och stöd att få.

Vart kan jag vända mig för stöd och hjälp?

Det finns flera organisationer som erbjuder stöd och information till personer med Parkinson’s sjukdom:

  • Patientföreningar: Parkinsonförbundet och andra patientföreningar kan erbjuda stöd, gemenskap och information. De kan också ordna aktiviteter och träffar för medlemmar.
  • Sjukvården: Du kan få stöd från läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder och psykologer. Många sjukhus har specialistmottagningar för Parkinson’s sjukdom.
  • Nationella riktlinjer: Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för Parkinson’s sjukdom som kan ge dig mer information om undersökningar och behandlingar.
  • 1177 Vårdguiden: Här kan du hitta information om Parkinson’s sjukdom, få råd och vägledning, och hitta vårdmottagningar.
  • Neuroförbundet: Neuroförbundet ger också stöd och information samt diagnosstöd.

Hur går forskningen om Parkinson’s?

Ja, det pågår ständig forskning om Parkinson’s sjukdom. Forskningen fokuserar bland annat på att:

  • Förstå de underliggande orsakerna till sjukdomen.
  • Utveckla nya och mer effektiva behandlingar som kan bromsa sjukdomsförloppet.
  • Hitta sätt att ersätta de dopaminproducerande cellerna som går förlorade vid sjukdomen, till exempel med hjälp av stamcellstransplantation.
  • Förbättra diagnosmetoderna för att kunna upptäcka sjukdomen i ett tidigare skede.
  • Identifiera biomarkörer som kan användas för att följa sjukdomsförloppet och effekten av behandling.

Det finns alltså hopp om framtida förbättringar inom behandling och förståelse av sjukdomen.


Det är viktigt att komma ihåg att det finns hjälp och stöd att få. Genom att förstå sjukdomen, ta del av behandlingar och anpassa din livsstil kan du leva ett bra liv med Parkinson’s. Det är viktigt att vara aktiv, ta del av samhällets resurser, söka stöd och prata med andra.

Det är också viktigt att hålla sig uppdaterad om forskningen inom området och eventuella nya behandlingar som kan vara aktuella.

Kom ihåg att du inte är ensam i det här, och det finns många andra som lever med Parkinson’s sjukdom. Ta hand om dig själv, var snäll mot dig själv och sök hjälp när du behöver det.