Om Prostatacancer

Att få en cancerdiagnos kan vara en omtumlande upplevelse, och det är naturligt att ha många frågor. Denna artikel är skriven för att ge dig en grundlig förståelse av prostatacancer, från diagnos till behandling och vad du kan förvänta dig framöver. Vi kommer att täcka vanliga frågor och funderingar som kan uppstå efter att du har fått diagnosen.

Vad är Prostatacancer?

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige. Det är en sjukdom där cellerna i prostatakörteln börjar växa okontrollerat. Prostatan är en körtel som sitter under urinblåsan och omger den övre delen av urinröret. Dess huvudfunktion är att producera en vätska som ingår i sädesvätskan.

  • Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige, och utgör en tredjedel av alla cancerfall hos män.
  • Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder, och de flesta som drabbas är över 70 år.
  • Prostatacancer uppstår när cellerna i prostatakörteln börjar växa okontrollerat.

Hur Upptäcks Prostatacancer?

Prostatacancer upptäcks oftast genom en kombination av undersökningar:

  • PSA-prov: Ett blodprov som mäter nivåerna av prostataspecifikt antigen (PSA). Förhöjda värden kan indikera cancer, men också andra tillstånd som godartad prostataförstoring eller infektion.
    • Män över 40 år med symtom som skelettsmärta, trötthet eller snabbt ökande urineringsbesvär bör erbjudas ett PSA-prov.
    • Män utan symtom bör informeras om för- och nackdelar med PSA-testning innan provtagning. Män mellan 50 och 75 som önskar PSA-testning har rätt att få det.
    • Socialstyrelsen avråder från ett nationellt screeningprogram baserat på PSA.
  • Rektalundersökning: Läkaren känner på prostatan genom att föra in ett finger i ändtarmen för att upptäcka eventuella förändringar.
  • Magnetkameraundersökning (MR): Används vid förhöjt PSA för att se om det finns misstänkta områden i prostatan som behöver undersökas vidare.
    • Omkring hälften av männen med ett måttligt förhöjt PSA-värde (3–10 µg/L) visar inga tecken på cancer vid MR-undersökning.
    • MR kan ge detaljerad information om tumörens placering och storlek.
  • Biopsi: Ett vävnadsprov från prostatan tas med en tunn nål, oftast via ändtarmen. Provet analyseras i mikroskop för att bekräfta cancerdiagnosen och fastställa tumörens aggressivitet (Gleasonsumma).
    • Vid riktade biopsier bör varje enskild biopsikolv läggas i en separat burk.
    • Prostatabiopsier kan vara systematiska eller riktade.

Vad Betyder Min Diagnos?

När du har fått diagnosen prostatacancer, är det viktigt att förstå vad den innebär. Diagnosen beskriver tumörens karaktär och utbredning, vilket är avgörande för att planera den mest lämpliga behandlingen.

  • Gleasonsumma och ISUP-grad: Gleasonsystemet används för att bedöma tumörens aggressivitet genom att titta på cancercellernas utseende i mikroskop.
    • Gleasongrad 1 används inte längre och grad 2 bör undvikas, vilket gör den lägsta möjliga Gleasonsumman i mellannålsbiopsier 3+3=6.
    • Gleasonsumman delas sedan in i fem ISUP-grader (1-5) för att göra det lättare att förstå prognosen. ISUP-grad 1 motsvarar en Gleasonsumma ≤ 6, medan grad 5 motsvarar en summa på 9–10.
    • En högre Gleasonsumma eller ISUP-grad indikerar en mer aggressiv cancer som kan växa snabbare och ha större risk för spridning.
    • Det är viktigt att enskilda cancerlängder per biopsi framgår, eftersom detta har betydelse för uppskattning av tumörvolymen.
    • Förekomst av kribriforma mönster (tumörcellsförband med runda utstansade formationer) i Gleasonmönster 4 medför högre risk för metastasering.
  • TNM-systemet: Används för att beskriva tumörens utbredning.
    • T (Tumör): Beskriver tumörens storlek och om den har spridit sig utanför prostatakörteln.
      • T1 och T2 indikerar en tumör som är begränsad till prostatan.
      • T3 innebär att tumören har vuxit utanför prostatakapseln.
      • T4 innebär att tumören växt in i närliggande vävnad såsom blåshals eller ändtarm.
    • N (Noder): Beskriver om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna i närheten.
      • N0 betyder att det inte finns någon spridning till lymfkörtlarna.
      • N1 betyder att cancern har spridit sig till lymfkörtlarna.
    • M (Metastas): Beskriver om cancern har spridit sig till andra organ i kroppen, så kallade metastaser.
      • M0 betyder att det inte finns några metastaser.
      • M1 betyder att det finns metastaser.
  • Riskgruppsindelning: Prostatacancer klassificeras i olika riskgrupper beroende på tumörens utbredning, Gleasonsumma och PSA-nivå, vilket hjälper till att bestämma den bästa behandlingen.
    • Mycket låg risk: Tumör begränsad till prostatan, Gleasonsumma 6 och lågt PSA.
    • Lågrisk: Tumör begränsad till prostatan, Gleasonsumma 6 och PSA < 10 µg/L.
    • Gynnsam mellanrisk: cT2b-cT2c, Gleasonsumma 3+4 (ISUP 2), PSA 10-19 µg/l.
    • Ogynnsam mellanrisk: Mer än en riskfaktor av de ovanstående, Gleasonsumma 4+3 (ISUP 3) eller 3+4 (ISUP 2) i fler än hälften av systematiska biopsier.
    • Högrisk: Tumör som vuxit utanför prostata (cT3a), stark misstanke om extraprostatisk växt, Gleasonsumma 8 (ISUP 4) eller PSA 20–39 µg/l.
    • Mycket hög risk: 2–3 högriskfaktorer, tumör som vuxit till sädesblåsor (cT3b/cT4), Gleasonsumma 9–10 (ISUP 5) eller PSA ≥ 40 µg/l.

Behandlingsalternativ

Det finns flera olika behandlingsalternativ för prostatacancer. Vilken behandling som är bäst för dig beror på flera faktorer, inklusive:

  • Cancerns stadium: Om cancern är lokaliserad eller har spridit sig.
  • Tumörens aggressivitet: Gleasonsumma/ISUP-grad.
  • Din ålder och allmänna hälsa: Om du har andra sjukdomar.
  • Dina önskemål och preferenser: Dina egna synpunkter väger tungt i behandlingsvalet.

Här är en översikt över de vanligaste behandlingsalternativen:

  • Aktiv monitorering: Regelbundna kontroller med PSA-prov, rektalundersökning och ibland magnetkamera och biopsi. Används vid lågriskcancer, eller om cancern växer mycket långsamt.
    • Kan vara ett alternativ för patienter med låg risk eller för äldre män med små tumörer.
    • Målet är att undvika behandling och dess biverkningar så länge som möjligt.
  • Expektans (Vänta och se): Att avstå från regelbundna kontroller och vänta med behandling tills sjukdomen ger symtom. Används om man har låg risk eller om man inte önskar behandling.
  • Operation (Prostatektomi): Prostatakörteln opereras bort, ofta med robotassisterad titthålsteknik.
    • En kurativ behandling som kan bota cancer om den inte spridit sig utanför prostatan.
    • Riskerar biverkningar som inkontinens och erektionsproblem.
  • Strålbehandling: Cancercellerna förstörs med strålning, kan ges på olika sätt:
    • Yttre strålbehandling: Strålning ges från en apparat utanför kroppen.
    • Inre strålbehandling (Brachyterapi): Radioaktiva källor placeras inuti prostatan.
    • Kan ge biverkningar som trötthet, hudirritation, urinträngningar, diarré, och erektionsproblem.
    • Strålbehandling kan ges som enda behandling eller i kombination med hormonbehandling.
  • Fokal behandling: Behandling riktas enbart mot tumören i prostatan.
  • Hormonbehandling: Används för att minska produktionen av testosteron, vilket bromsar cancercellernas tillväxt.
    • Används ofta vid spridd prostatacancer och i kombination med strålbehandling vid mer aggressiv lokaliserad cancer.
    • Kan ge biverkningar som minskad sexlust, erektionsproblem, värmevallningar och viktökning.
  • Cytostatika: Används för att bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptom.
  • Läkemedel mot skelettmetastasering: Bisfosfonater, Radium-223, och Rankligandhämmare kan användas för att stärka skelettet och lindra smärta.

Metastaseringsutredning

Vid högriskcancer rekommenderas en utredning för att se om cancern har spridit sig:

  • Skelettskintigrafi: Undersökning för att upptäcka spridning till skelettet.
    • Radioaktivt ämne sprutas in och tas upp av skelettet, vilket gör att skador syns på en gammakamera.
    • SPECT-DT kan minska osäkerhet vid oklart isotopupptag.
  • Magnetresonanstomografi (MRT): Kan användas för att undersöka skelettmetastaser, men även spridning till andra organ. MRT har högre sensitivitet för skelettmetastaser än skelettskintigrafi.
  • Datortomografi (DT): Används för att se metastaser i lymfkörtlar, lever, lungor och skelett.
    • Kan vara lämplig för att bedöma frakturrisk vid metastaser i rörben.
  • PET-DT: Kan användas för att upptäcka metastaser, särskilt vid oklara fynd på andra undersökningar.
    • PSMA-PET-DT kan övervägas för utredning av cancer med hög eller mycket hög risk.

Livet efter Diagnosen

Att leva med prostatacancer innebär att hantera både den fysiska och psykiska påverkan av sjukdomen och behandlingen. Det är viktigt att söka stöd och prata med närstående, vårdpersonal och andra som har erfarenhet av sjukdomen.

  • Rehabilitering: Fokusera på att återställa fysisk och psykisk hälsa efter behandlingen.
    • Bäckenbottenträning kan minska inkontinensproblem.
    • Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla orken.
  • Sexuell hälsa: Behandling kan påverka erektionsförmågan och sexlusten. Det finns hjälp att få.
    • Tala med din läkare eller sjuksköterska om detta.
  • Inkontinens: Vanligt efter operation, men det finns hjälp att få genom inkontinensträning och hjälpmedel.
  • Uppföljning: Regelbundna kontroller för att upptäcka eventuella återfall.
    • De första åren är kontrollerna tätare, sedan glesas de ut.
  • Psykologiskt stöd: Det kan vara jobbigt att få ett cancerbesked. Sök hjälp via kurator eller annan stödpersonal.
  • Livsstilsfaktorer: En hälsosam livsstil kan ha en positiv inverkan på sjukdomsförloppet.
    • Motionera regelbundet, ät en balanserad kost, och undvik rökning.

Att Hantera Återfall

Om cancern kommer tillbaka efter behandling kallas det för återfall. Det kan behandlas med ytterligare strålbehandling, hormonbehandling, cytostatika, eller andra läkemedel. Behandlingen anpassas efter situationen och sjukdomsutvecklingen. Det är inte ovanligt att stigande PSA-värden ses flera år innan andra symtom dyker upp.

Vart Kan Jag Vända Mig?

Det finns många resurser och stödorganisationer som kan hjälpa dig genom din resa med prostatacancer:

Att få en diagnos med prostatacancer är inte slutet. Med rätt information, stöd, och behandling kan du leva ett aktivt och meningsfullt liv. Var proaktiv i din vård, ställ frågor, och ta hjälp av de resurser som finns tillgängliga. Kom ihåg att du inte är ensam i den här resan och det finns många andra som går igenom samma sak. Du kan påverka din situation genom att fatta välgrundade beslut om din vård och genom att prioritera en sund livsstil.

Genom att förstå din diagnos och de olika behandlingsalternativen kan du känna dig mer delaktig i din vård och ta kontroll över din hälsa. Du har rätt att få den vård som passar dig bäst och det är viktigt att du känner dig trygg i de beslut som fattas. Vårdpersonalen finns där för att hjälpa dig och ge dig den informationen du behöver för att ta dina beslut.

↑ Till Toppen ↑

Populära kategorier

Relaterat

Om Bröstcancer Om Tjock- och ändtarmscancer Om Livmodercancer