Att få en cancerdiagnos är omvälvande, och det är naturligt att ha många frågor och känslor. Denna artikel är skriven för dig som har fått diagnosen sköldkörtelcancer, och den syftar till att ge dig en djupare förståelse för sjukdomen, dess behandlingar och vad du kan förvänta dig framöver. Informationen är baserad på svenska vårdriktlinjer och statistik, för att ge en så relevant och tydlig bild som möjligt.
Vad är Sköldkörtelcancer?
Sköldkörteln är en liten, fjärilsformad körtel som sitter på halsens framsida, strax under struphuvudet. Den producerar hormoner som är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Sköldkörtelcancer uppstår när celler i sköldkörteln börjar växa okontrollerat och bildar en tumör. Det är viktigt att veta att de flesta knölar i sköldkörteln är godartade, och endast en liten andel är cancer.
- I Sverige diagnostiseras årligen cirka 600–700 personer med sköldkörtelcancer, varav majoriteten är kvinnor.
- Sjukdomen kan drabba alla åldrar, men är ovanlig hos barn.
- Det är tröstande att veta att behandlingsresultaten vid sköldkörtelcancer generellt sett är goda.
Vilka Typer av Sköldkörtelcancer Finns Det?
Sköldkörtelcancer delas in i flera kategorier baserat på cancercellernas utseende och ursprung:
- Papillär sköldkörtelcancer (PTC): Den vanligaste formen, utgör cirka tre fjärdedelar av alla fall. Den har sitt ursprung i de celler som producerar sköldkörtelhormon.
- Follikulär sköldkörtelcancer (FTC): Näst vanligast och även den har sitt ursprung i hormonproducerande celler.
- Onkocytär sköldkörtelcancer (OTC): Räknas numera som en egen typ och behandlas på samma sätt som follikulär cancer.
- Medullär sköldkörtelcancer (MTC): En mer sällsynt form som utvecklas från C-cellerna i sköldkörteln, som producerar hormonet kalcitonin.
- Höggradig follikelcellderiverad tyreoideacancer: En ovanligare form med något sämre prognos. Denna kategori inkluderar lågt differentierad och differentierad höggradig cancer.
- Anaplastisk sköldkörtelcancer (ATC): Den mest sällsynta och allvarligaste formen, som oftast drabbar äldre personer. Cancercellerna har tappat förmågan att mogna och delar sig snabbt.
Papillär, follikulär och onkocytär sköldkörtelcancer har oftast en mycket god prognos och de flesta patienter botas. Även vid återfall är prognosen god, och det är få vars hälsa är direkt hotad.
Vilka Är Symptomen på Sköldkörtelcancer?
Det vanligaste tecknet på sköldkörtelcancer är en knöl på halsen. Den kan vara synlig utanpå halsen eller kännas vid beröring. Andra symtom kan vara:
- Tryckkänsla i halsen
- Heshet
- Sväljsvårigheter
- Förstorade lymfkörtlar på halsen
Det är viktigt att notera att dessa symtom inte alltid betyder att det är cancer. De kan också orsakas av andra tillstånd, som knölstruma eller infektioner. Det är alltid bäst att låta en läkare undersöka en knöl på sköldkörteln.
Hur Går en Diagnos till?
Om du upptäcker en knöl eller har andra symtom, kommer din läkare att göra en utredning. Utredningen kan innefatta:
- Klinisk undersökning: Läkaren känner på halsen för att bedöma knölen.
- Ultraljud: En bildteknik som används för att undersöka sköldkörteln och knölen. Ultraljud kan inte skilja på godartade och elakartade tumörer, men det kan ge en indikation om tumörens karaktär.
- Cellprov (finnålsbiopsi): Med en tunn nål tas celler från knölen för analys. Cellprovet avgör om cancerceller finns.
- Blodprov: Tas för att kontrollera sköldkörtelns hormonproduktion.
- Ytterligare undersökningar: Om cellprovet visar på follikulära celler, kan det behövas en operation för att avgöra om det är cancer eller en godartad knöl.
Om det finns starka skäl att tro att du har sköldkörtelcancer, kommer du att utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp. Detta innebär att utredningen ska ske snabbt och effektivt, med fokus på att ge dig svar och starta behandling så fort som möjligt.
Hur Behandlas Sköldkörtelcancer?
Behandlingen varierar beroende på vilken typ av sköldkörtelcancer du har, tumörens storlek och om cancern har spridit sig. De vanligaste behandlingsmetoderna är:
- Kirurgi: Operation är den primära behandlingen för de flesta former av sköldkörtelcancer. Beroende på tumörens storlek och utbredning kan antingen halva eller hela sköldkörteln tas bort. Ibland tas även lymfkörtlar på halsen bort om de är påverkade.
- Radiojodbehandling: Används ofta efter operation för att förstöra eventuella kvarvarande sköldkörtelceller, både normala och cancerceller. Behandlingen innebär att du får dricka en vätska eller svälja en kapsel med radioaktivt jod, som tas upp av sköldkörtelvävnad.
- Efter radiojodbehandling behöver du vistas på sjukhuset några dagar, för att skydda omgivningen mot strålning.
- Extern strålbehandling: Kan behövas om cancern har vuxit utanför sköldkörteln eller om operation inte är möjlig.
- Tyrosinkinashämmare: En form av målinriktad behandling som kan användas vid spridd cancer eller när radiojodbehandling inte är tillräckligt effektiv. Dessa läkemedel hämmar cancercellernas tillväxt.
- Cytostatika: Cellgifter används inte vid papillär, follikulär eller onkocytär sköldkörtelcancer. Det kan användas i kombination med strålbehandling vid anaplastisk cancer.
Behandlingen planeras i samråd med dig och utifrån dina specifika behov och förutsättningar.
Vad Innebär Behandling med Radioaktivt Jod?
Radiojodbehandling är en vanlig behandlingsmetod efter operation för att ta bort eventuella kvarvarande sköldkörtelceller. Du får antingen en kapsel eller en vätska att dricka. Det radioaktiva jodet tas upp av eventuella kvarvarande sköldkörtelceller som finns i kroppen. Efter behandlingen brukar du få stanna på sjukhuset en till tre dagar.
- Syftet är att:
- Slå ut eventuell kvarlämnad normal sköldkörtelvävnad
- Slå ut eventuella kvarvarande cancerceller
- Underlätta framtida kontroller
- Minska risken för återfall
- Efter behandlingen: Du kommer att få instruktioner om hur du ska skydda din omgivning från onödig strålning. Det kan innebära att du behöver hålla avstånd till andra under en tid.
Vad Kan Jag Förvänta Mig Efter Behandlingen?
Efter behandlingen är det vanligt att behöva ta tabletter med sköldkörtelhormon dagligen, livet ut. Detta är för att ersätta de hormoner som sköldkörteln inte längre kan producera. Hormonbehandlingen är inte bara för att ersätta hormonerna, den kan även minska risken för återfall.
- Uppföljning: Du kommer att behöva gå på regelbundna kontroller för att följa upp din hälsa och upptäcka eventuella återfall i tid.
- Känslomässiga reaktioner: Det är vanligt att känna oro, nedstämdhet eller overklighetskänslor efter ett cancerbesked. Det kan också vara svårt när behandlingen är avslutad och den förväntade lättnaden inte infinner sig.
Det finns stöd att få om du känner dig nedstämd eller orolig. Det är viktigt att prata med din läkare eller en kontaktsjuksköterska om hur du mår. Du kan även få stöd via patientföreningar och andra stödorganisationer.
Vad är Ett Standardiserat Vårdförlopp?
Ett standardiserat vårdförlopp (SVF) är ett sätt att organisera utredningen av misstänkt cancer så att det går så snabbt som möjligt att få en diagnos och starta behandling. Syftet är att alla som utreds ska uppleva en professionell vård utan onödig väntetid, oavsett var i landet man söker vård.
- Ingång till SVF: Ett SVF startar när det finns en misstanke om sköldkörtelcancer.
- Kriterier för välgrundad misstanke: Ultraljudsfynd talande för sköldkörtelcancer eller cytologiskt fynd med misstanke om sköldkörtelcancer.
- Ledtider: Det finns rekommenderade ledtider för hur lång tid de olika stegen i utredningen får ta. Målet är att 80 % av patienterna ska utredas inom de angivna ledtiderna.
- Avslut: Ett SVF avslutas när behandlingen startar eller när beslut fattas om expektans (aktiv övervakning).
Vad Kan Jag Själv Göra?
Det finns saker du kan göra själv för att underlätta din behandling och återhämtning:
- Undvik rökning och alkohol: Både före och efter operation är det bra att undvika rökning och alkohol för att minska risken för komplikationer.
- Motion: Fysisk aktivitet kan hjälpa mot trötthet och bidra till en snabbare återhämtning.
- Ät bra: En näringsrik kost är viktig för att kroppen ska orka med behandlingen.
- Var delaktig i din vård: Ställ frågor, ta reda på dina behandlingsalternativ och berätta hur du mår för din läkare och kontaktsjuksköterska.
- Sök stöd: Prata med familj, vänner eller stödgrupper om dina känslor.
Hur Ser Prognosen Ut för Sköldkörtelcancer?
Prognosen för sköldkörtelcancer är generellt sett god, särskilt för de vanligaste formerna, papillär och follikulär cancer. Många patienter botas helt.
- Överlevnad: Den relativa 10-årsöverlevnaden för sköldkörtelcancer är 84 procent för män och 92 procent för kvinnor. Det innebär att de allra flesta lever i minst 10 år efter diagnos.
- Återfall: Även om återfall kan förekomma, är prognosen fortfarande god.
- Anaplastisk cancer: Denna form har en sämre prognos, men den är också ovanlig.
- Medullär cancer: Har en något sämre prognos än papillär och follikulär cancer, men många kan botas eller leva med sjukdomen under lång tid.
Det är viktigt att komma ihåg att varje fall är unikt, och din läkare kan ge dig en mer exakt prognos baserat på din specifika situation.
Vad Orsakar Sköldkörtelcancer?
I de flesta fall är det inte känt vad som orsakar sköldkörtelcancer. Den enda väl etablerade riskfaktorn är joniserande strålning, särskilt om den inträffat i ung ålder. Exempel på detta är tidigare strålbehandling mot halsen eller exponering vid en kärnkraftsolycka.
- Andra faktorer: Jodintag i maten kan spela en viss roll, men sambandet är inte helt klarlagt.
- Ärftlighet: Vissa former av sköldkörtelcancer, som medullär cancer, kan vara ärftliga.
Det är viktigt att komma ihåg att även om det finns riskfaktorer, så utvecklar många som drabbas av sköldkörtelcancer inte dessa riskfaktorer.
Var Kan Jag Vända Mig?
Om du har frågor eller funderingar kring din diagnos eller behandling, kan du vända dig till:
- 1177 Vårdguiden: Här hittar du information om leukemi, symtom, utredning och behandling. Du kan även ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
- Cancerfonden: Ger information om cancer, stöd och råd. Du kan ringa Cancerlinjen på 010-199 10 10 eller mejla till dem.
- Blodcancerförbundet: En patientförening för personer som drabbats av blodcancer. De kan erbjuda stöd och kontakt med andra i liknande situation.
- Kontaktsjuksköterska: Du har rätt till en kontaktsjuksköterska som samordnar din vård och fungerar som en central kontaktperson.
- Regionala cancercentrum (RCC): Ger stöd och information om cancer.
Att få en diagnos med sköldkörtelcancer är en utmaning, men det är viktigt att veta att det finns hjälp och stöd att få. Med rätt behandling och stöd kan du leva ett långt och bra liv. Tveka inte att söka information och stöd, och var delaktig i din vård.
Jag hoppas att denna artikel har gett dig svar på många av dina frågor och att du känner dig mer informerad och trygg. Om du har ytterligare frågor, tveka inte att fråga mig.
