Om Tjock- och ändtarmscancer

Att få en cancerdiagnos kan vara en omtumlande upplevelse. Denna artikel är skriven för att ge dig en djupare förståelse av tjock- och ändtarmscancer, från diagnos till behandling och vad du kan förvänta dig framöver.

Vad är tjock- och ändtarmscancer?

Tjock- och ändtarmscancer, även kallat kolorektalcancer, är cancer som uppstår i tjocktarmen eller ändtarmen. Tjocktarmen är den sista delen av matsmältningssystemet, ungefär 1,5 meter lång, vars huvudsakliga uppgift är att suga upp vätska från avföringen. Ändtarmen är den sista 15 centimetrarna av tarmen. Det är den tredje vanligaste cancerformen globalt sett, men incidensen varierar stort mellan olika delar av världen. I Sverige insjuknar cirka 7000 personer årligen, och antalet ökar.

Tjock- och ändtarmscancer utvecklas oftast från en godartad polyp (adenom) i tarmslemhinnan. Denna process tar vanligtvis 10-15 år. Det är viktigt att notera att de flesta polyper inte utvecklas till cancer, men vissa kan göra det.

Varför får man tjock- och ändtarmscancer?

Orsakerna till tjock- och ändtarmscancer är komplexa och beror på en kombination av genetiska och livsstilsfaktorer.

• Ålder: Risken att drabbas ökar med åldern, och de flesta som insjuknar är över 60 år.
• Ärftlighet: Cirka 15-20% av de som drabbas har en ärftlig belastning, vilket innebär att en eller flera nära släktingar har haft sjukdomen. I vissa fall, cirka 5%, finns en identifierbar genetisk förändring som ökar risken markant, till exempel vid Lynch syndrom.
• Livsstil: Vissa livsstilsfaktorer ökar risken:
  • Kost: En kost med mycket rött kött, processad mat och lite fibrer ökar risken.
  • Motion: Brist på fysisk aktivitet ökar risken.
  • Alkohol: Högt alkoholintag är en riskfaktor.
  • Rökning: Ökar risken för cancer i mag-tarmkanalen, även om kopplingen är starkare till lungcancer.
• Inflammatoriska tarmsjukdomar: Personer med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom har en ökad risk.
• Kön: Det finns vissa skillnader mellan könen. Kvinnor drabbas oftare av tjocktarmscancer på höger sida, medan män oftare får ändtarmscancer.

Vilka är symtomen?

Tjock- och ändtarmscancer ger ofta få eller ospecifika symtom i ett tidigt skede. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i kroppen och söka vård om symtom kvarstår. Vanliga symtom inkluderar:

• Ändrade avföringsvanor: Diarré, förstoppning, eller förändrad konsistens på avföringen.
• Blod i avföringen: Blod kan vara synligt eller osynligt. Mörk eller svart avföring kan också förekomma.
• Slem i avföringen: Kan vara ett tecken på irritation i tarmen.
• Obehag i magen: Smärta, kramper eller känsla av att inte kunna tömma tarmen helt.
• Oförklarlig trötthet och viktnedgång: Kan förekomma om sjukdomen har spridit sig.

Det är viktigt att notera att dessa symtom kan bero på andra, mindre allvarliga orsaker. Men om du upplever något av dessa symtom under en längre tid, bör du söka vård för en undersökning.

Hur ställs diagnosen?

Om du söker vård med symtom som tyder på tjock- eller ändtarmscancer, kommer du att genomgå en rad undersökningar. Diagnostiseringen går oftast till på följande sätt:

• Kroppsundersökning: Läkaren undersöker magen och känner efter ojämnheter eller knölar. Ändtarmen undersöks med ett finger.
• Blodprov och avföringsprov: Avföringsprovet undersöks för att se om det finns blod. Blodprover kan ge information om allmänt hälsotillstånd och eventuell blodbrist.
• Tarmkikareundersökning (endoskopi):
  • Rektoskopi: Undersökning av ändtarmen.
  • Sigmoideoskopi: Undersökning av nedre delen av tjocktarmen.
  • Koloskopi: Undersökning av hela tjocktarmen. Under undersökningen kan läkaren ta vävnadsprover (biopsier) för analys.
• Datortomografi (CT): Används för att upptäcka tumörer och undersöka om cancern spridit sig till andra organ, främst lungor och lever.
• Magnetkameraundersökning (MR): Används för att undersöka tumörer i ändtarmen och se hur djupt de växer samt om det finns spridning till lymfkörtlar. Ibland används den för att komplettera CT.
• PET-kamera: Kan användas i de fall där en datortomografi inte kunnat ge ett säkert svar om spridning utanför lilla bäckenet.
• Genetisk testning: I vissa fall, speciellt om det finns en misstanke om ärftlighet, kan genetisk testning av tumören utföras. Det kan hjälpa till att skräddarsy behandlingen.

Hur behandlas tjock- och ändtarmscancer?

Behandlingen av tjock- och ändtarmscancer är individanpassad och beror på flera faktorer, inklusive tumörens placering, storlek, spridning och ditt allmänna hälsotillstånd. De vanligaste behandlingsmetoderna är:

• Kirurgi: Operation för att ta bort tumören och de omkringliggande lymfkörtlarna är det vanligaste sättet att bota tjock- och ändtarmscancer. Ibland kan tumören tas bort med titthålskirurgi eller robotassisterad kirurgi.
• Cytostatikabehandling: Cytostatika, även kallat cellgifter, kan ges efter operationen för att minska risken för återfall eller före operationen vid ändtarmscancer för att krympa tumören. Kurer med cytostatika ges vanligtvis under tre till sex månader.
• Strålbehandling: Används oftast vid ändtarmscancer, ofta i kombination med cytostatika, både före och efter operation.
• Immunterapi: I vissa fall kan immunterapi användas, speciellt om cancern har spridit sig och vissa genetiska förändringar finns i tumören.
• Målinriktad behandling: Läkemedel som riktar sig mot specifika molekyler i cancercellerna.

Ibland kan det vara nödvändigt med en stomi, en påse på magen, om tumören sitter långt ner i ändtarmen eller om slutmuskeln är försvagad. En stomi kan vara tillfällig eller permanent. Om den är tillfällig kan tarmen återställas med en operation.

Behandling sker på specialiserade enheter vid sjukhusen. Ett multidisciplinärt team av specialister, som kirurger, onkologer och radiologer, kommer att diskutera din situation för att ge den bästa möjliga vården.

Vad händer efter behandlingen?

Efter avslutad behandling följs du upp regelbundet. Uppföljningen är viktig för att:

• Tidigt upptäcka eventuella återfall.
• Se till att du får det stöd och den rehabilitering du behöver.
• Kontrollera eventuella biverkningar av behandlingen. Vanligtvis görs en skiktröntgen efter ett och tre år. Blodprover tas också för att mäta nivåerna av cancermarkören CEA. Du kommer också ha regelbunden kontakt med en kontaktsjuksköterska, som kan hjälpa dig med frågor och stöd.

Hur påverkar tjock- och ändtarmscancer livet?

Att få en cancerdiagnos påverkar livet på många sätt. Det är normalt att känna oro, nedstämdhet och andra starka känslor. Det är viktigt att ge sig själv tid och tillåta sig att reagera på det som händer.

• Rehabilitering: Redan vid cancerbeskedet ska planeringen av rehabilitering påbörjas för att säkerställa att du kan leva ett så bra liv som möjligt efter behandlingen.
• Stomi: Om du har fått en stomi kan det ta lite tid att vänja sig, men det finns mycket stöd och hjälp att få. Många som lever med stomi har en god livskvalitet. Det finns olika typer av bandagematerial som gör det enkelt och säkert att leva ett aktivt liv med stomi.
• Trötthet: Trötthet kan vara ett symtom på sjukdomen eller en biverkning av behandlingen. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv så mycket som möjligt och hitta strategier för att hantera tröttheten.
• Sjukskrivning: Du kan behöva vara sjukskriven under en period, oftast 4-6 veckor men ibland längre.
• Mag- och tarmproblem: Efter en operation kan det ta tid innan tarmen fungerar normalt igen.
• Sexuell hälsa: Cancer och behandling kan påverka sexualiteten. Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska om du upplever problem, ofta finns det hjälp att få.

Det finns mycket stöd att få från sjukvården och olika patientorganisationer. Prata med din kontaktsjuksköterska om du behöver stöd eller hjälp. Det är även bra att prata med närstående.

Vad kan jag göra själv för att minska risken för återfall?

Även om man inte kan styra allt, finns det några saker du kan göra själv:

• Kost: Ät en fiberrik kost med mycket grönsaker, frukt och fullkorn. Minska intaget av rött kött och processad mat.
• Motion: Var fysiskt aktiv regelbundet.
• Alkohol: Begränsa alkoholintaget.
• Kaffe: Forskning tyder på att kaffe i måttliga mängder kan minska risken.
• Följ uppsatta kontrollprogram: Delta i de uppföljningskontroller som ordinerats för att snabbt upptäcka återfall.
• Screening: Om du är över 60 år och erbjuds screening för kolorektalcancer, ta det.

Forskning och framsteg

Forskningen kring tjock- och ändtarmscancer går ständigt framåt. Nya behandlingsmetoder utvecklas kontinuerligt, och forskare arbetar med att förbättra diagnostik och behandling. Det finns även en stor satsning på att utöka testning av vävnadsprover för att skräddarsy behandling. Målet är att kunna erbjuda en mer precis behandling för varje individ och rädda fler liv.

Var kan jag vända mig för stöd?

Det finns många organisationer som kan ge stöd och information. Här är några exempel:

• Cancerfonden: Ger information om cancer, stöd och råd. Du kan ringa Cancerlinjen på 010-199 10 10 eller mejla till dem.
• 1177 Vårdguiden: Ger sjukvårdsrådgivning och information om vård och behandling.
• ILCO: En ideell handikapporganisation för de som är stomi- eller reservoaropererade.
• Mag- och tarmförbundet: En intresseorganisation för personer med funktionsnedsättningar i mage eller tarm.
• Kontaktsjuksköterska: En viktig person i din vård som kan hjälpa dig med frågor och stöd.

Att få en cancerdiagnos kan kännas skrämmande, men kom ihåg att du inte är ensam. Det finns mycket hjälp och stöd att få, och tillsammans kan vi öka möjligheterna till ett långt och bra liv. Genom screening, tidig upptäckt och förbättrade behandlingar, ökar möjligheten att bota eller lindra symtomen av tjock- och ändtarmscancer.