Om Tungcancer

Vad är tungcancer

Tungcancer klassificeras som en mun- eller orofaryngeal cancer beroende på var på tungan cancern uppstår. Det finns två huvudtyper av tungcancer:

• Oral tungcancer: Denna typ uppstår på de främre två tredjedelarna av tungan, det vill säga den delen av tungan som man kan sträcka ut ur munnen. Den är ofta lättare att upptäcka tidigt, antingen av patienten själv eller av en tandläkare eller läkare.
• Orofaryngeal tungcancer: Denna typ uppstår vid tungans bas, det vill säga den bakre tredjedelen av tungan som sträcker sig ner mot svalget. Denna form kan vara svårare att upptäcka tidigt eftersom den ligger längre bak i munnen.

Den vanligaste typen av tungcancer är skivepitelcancer (squamous cell carcinoma, SCC), som uppstår i de tunna, platta celler som täcker tungans yta. Andra, mer sällsynta former av tungcancer inkluderar lymfom och sarkom.

Vilka symptom ger tungcancer?

Symptomen på tungcancer kan variera beroende på om cancern sitter i den främre eller bakre delen av tungan. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i munnen och söka vård om symptom kvarstår. Vanliga symptom inkluderar:

• Ett sår eller en knöl på tungan som inte läker.
• En röd eller vit fläck på tungan som inte försvinner.
• Ovanlig blödning från tungan.
• Smärta eller svårigheter att röra käken eller tungan.
• Smärta eller svårigheter att svälja.
• En känsla av en knöl i halsen.
• Smärta i bakre delen av munnen eller halsen.
• En knöl i nacken som kvarstår i mer än tre veckor.
• Domningar i munnen.
• Förändring i rösten.
• Viktminskning.
• Öronvärk.
• Hörselnedsättning.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa symptom även kan bero på andra, mindre allvarliga tillstånd. Men om du upplever något av dessa symptom, särskilt om de inte försvinner inom några veckor, bör du kontakta din läkare eller tandläkare för en undersökning.

Vad orsakar tungcancer och vilka är riskfaktorerna?

Den exakta orsaken till tungcancer är inte fullständigt känd, men det finns flera faktorer som kan öka risken för att utveckla sjukdomen. De mest betydande riskfaktorerna inkluderar:

• Tobaksbruk: Rökning och andra former av tobaksbruk är starkt kopplade till tungcancer.
• Hög alkoholkonsumtion: Regelbundet och högt alkoholintag ökar risken för tungcancer. Risken ökar betydligt om man både röker och dricker alkohol.
• Humant papillomvirus (HPV): Infektion med HPV, särskilt vissa typer, har kopplats till orofaryngeal tungcancer.
• Dålig munhygien: Bristande munhygien och dåligt passande tandproteser kan bidra till utvecklingen av tungcancer.
• Ålder och kön: Män över 40 år löper en högre risk att utveckla tungcancer.
• Andra faktorer: Cirros i levern, syfilis, betelnötter, en familjehistoria av oral eller orofaryngeal cancer och en personlig historia av cancer ökar också risken.

Hur diagnostiseras tungcancer?

En diagnos av tungcancer ställs genom en kombination av fysisk undersökning och olika tester. Processen kan inkludera:

• Fysisk undersökning: Läkaren eller tandläkaren undersöker munnen, tungan och halsen för att leta efter knölar, sår, fläckar eller andra avvikelser. De kan även känna på halsen för att kontrollera om det finns svullna lymfkörtlar.
• Endoskopi/Nasoendoskopi: En tunn, flexibel slang med en kamera förs in i näsan och ner i halsen för att undersöka tungan och svalget mer noggrant.
• Biopsi: En liten bit vävnad tas från det misstänkta området för att undersökas under mikroskop. Det finns olika typer av biopsier, inklusive finnålsaspiration, incisional biopsi och stansbiopsi.
• Bilddiagnostik: Olika typer av röntgenundersökningar kan göras för att få en mer detaljerad bild av tumörens storlek, plats och spridning. Dessa kan inkludera:
  • Datortomografi (CT).
  • Magnetresonanstomografi (MRI).
  • Positronemissionstomografi (PET).
  • Panorex (en röntgen av hela över- och underkäken samt bihålor).

Vilka behandlingar finns för tungcancer?

Behandlingen av tungcancer anpassas individuellt baserat på tumörens storlek, plats, stadium och patientens allmänna hälsa. Behandlingsalternativen kan inkludera ett eller flera av följande:

• Kirurgi: Kirurgi är ofta det första behandlingssteget. Operationen, kallad glossectomy, kan innebära att en del av tungan (partiell glossectomy) eller hela tungan (total glossectomy) tas bort. Vid behov kan även lymfkörtlar i nacken tas bort (neck dissection). I vissa fall görs rekonstruktiv kirurgi för att återställa tungans funktion och utseende.
• Strålbehandling: Strålbehandling använder högenergetiska strålar för att döda cancerceller. Det kan ges som huvudbehandling, efter operation eller i kombination med kemoterapi. Olika typer av strålbehandling kan användas, inklusive intensitetsmodulerad strålbehandling (IMRT), protonterapi, stereotaktisk kroppsstrålbehandling (SBRT) och stereotaktisk radiokirurgi (SRS).
• Kemoterapi: Kemoterapi använder läkemedel för att döda cancerceller eller kontrollera deras tillväxt. Det kan ges före operationen, efter operationen eller tillsammans med strålbehandling.
• Målinriktad terapi: Målinriktad terapi använder läkemedel som angriper specifika molekyler i cancercellerna.
• Immunterapi: Immunterapi hjälper kroppens eget immunsystem att attackera cancercellerna.
• Kliniska studier: Du kan få möjlighet att delta i en klinisk studie för att prova nya behandlingsmetoder.

Valet av behandling beror på flera faktorer och skräddarsys för varje enskild patient.

Vilka biverkningar och risker finns med behandlingen?

Behandlingarna för tungcancer kan ge biverkningar, som kan variera beroende på vilken typ av behandling du får och din individuella situation. Det är viktigt att diskutera potentiella biverkningar med din vårdgivare. Några vanliga biverkningar inkluderar:

• Kirurgi: Smärta, infektion, blödning, svårigheter att tala och svälja, förändrat utseende.
• Strålbehandling: Trötthet, hudirritation, muntorrhet, svårigheter att svälja, förändrad smak.
• Kemoterapi: Trötthet, illamående, kräkningar, håravfall, ökad infektionsrisk.
• Målinriktad terapi: Hudutslag, diarré, trötthet.
• Immunterapi: Trötthet, hudutslag, diarré, influensaliknande symtom.

Biverkningarna kan ofta hanteras med hjälp av olika stödåtgärder, som smärtlindring, kostråd och rehabilitering. Vissa biverkningar kan vara långvariga eller permanenta (sena effekter).

Kan tungcancer botas eller hanteras effektivt?

Möjligheten till bot beror mycket på hur tidigt cancern upptäcks och behandlas. Om cancern upptäcks i ett tidigt stadium, innan den har spridit sig, är chansen till bot betydligt högre. Även om cancern är i ett senare stadium finns det många behandlingsalternativ som kan hjälpa till att kontrollera sjukdomen, lindra symptom och förlänga livet.

Behandling av tungcancer kan påverka förmågan att tala och äta. Rehabilitering, inklusive talterapi och fysioterapi, är därför en viktig del av behandlingen.

Hur påverkar tungcancer mitt dagliga liv?

Tungcancer kan påverka dig på flera sätt, både fysiskt och psykiskt. Det kan till exempel leda till:

• Svårigheter att tala och svälja: Behandlingar som kirurgi och strålning kan påverka tungans funktion.
• Förändrat utseende: Kirurgi kan leda till förändringar i ansiktet och munnen.
• Trötthet och energibrist: Cancer och behandlingar kan orsaka trötthet.
• Psykologiska effekter: Det är vanligt att känna oro, ångest och nedstämdhet efter en cancerdiagnos.

Det är viktigt att söka stöd och hjälp för att hantera dessa effekter. Det finns många resurser tillgängliga, inklusive samtalsterapi, stödgrupper och professionella rådgivare.

Hur snabbt behöver jag börja behandlingen?

Det är viktigt att påbörja behandlingen så snart som möjligt efter diagnos. Tidig behandling kan öka chansen till ett framgångsrikt resultat. Din vårdgivare kommer att diskutera en individuell behandlingsplan med dig, baserat på dina specifika behov och situation.

Vilken specialist ska jag vända mig till?

För att få den bästa vården och behandlingen för tungcancer är det viktigt att vända sig till specialister inom området. En multidisciplinär team av specialister arbetar tillsammans för att skapa en individuell behandlingsplan för dig. I teamet ingår:

• Öron-, näs- och halsspecialist (ÖNH-läkare).
• Oral- och maxillofacial kirurg (OMFS).
• Onkolog (läkare som behandlar cancer med läkemedel).
• Strålningsonkolog (läkare som behandlar cancer med strålning).
• Plastikkirurg.
• Tandläkare.
• Logoped (talpedagog).
• Dietist.
• Fysioterapeut.

Du kan också prata med en kurator eller psykolog om du behöver extra stöd.

Att leva med tungcancer

Att leva med tungcancer kan vara utmanande, men det finns många sätt att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Det är viktigt att:

• Få information om sjukdomen och behandlingen: Prata med din vårdgivare och läs på om tungcancer.
• Följa din behandlingsplan: Följ de råd och rekommendationer som du får från ditt vårdteam.
• Söka stöd: Prata med familj och vänner, gå med i en stödgrupp eller sök professionell hjälp.
• Ta hand om din hälsa: Ät en balanserad kost, motionera regelbundet och undvik tobak och alkohol.
• Vara tålmodig: Behandlingen tar tid och det kan ta tid att återhämta sig.

Kom ihåg att du inte är ensam i det här. Det finns många människor som lever med tungcancer, och det finns mycket stöd och hjälp att få.

Sök professionell hjälp

Om du misstänker att du har tungcancer, sök omedelbart professionell vård. Ju tidigare du får diagnos och behandling, desto bättre är dina chanser till ett framgångsrikt resultat. Kontakta din läkare eller tandläkare för att få råd och hjälp.