Typ 2-diabetes är en sjukdom som påverkar hur kroppen hanterar socker (glukos) i blodet. Normalt sett transporteras glukos från maten via blodet till kroppens celler, där det används som energi, med hjälp av hormonet insulin som produceras i bukspottskörteln. Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att använda insulinet effektivt, vilket leder till förhöjda blodsockervärden. I Sverige har cirka 5% av befolkningen diabetes, och av dessa har ungefär 85-90% typ 2-diabetes. Det är också vanligt att ha sjukdomen utan att veta om det.
Hur utvecklas Diabetes Typ 2?
Typ 2-diabetes utvecklas ofta gradvis under flera år. I början kan man ha ett tillstånd som kallas prediabetes eller nedsatt glukostolerans, där blodsockernivåerna börjar bli högre än normalt, men inte tillräckligt höga för att klassificeras som diabetes. I detta skede har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, ett tillstånd som kallas insulinresistens, vilket innebär att blodsockret stiger mer efter måltider och sjunker långsammare. Bukspottskörteln försöker kompensera genom att producera mer insulin, men med tiden räcker inte detta och blodsockernivåerna fortsätter att stiga. Det är viktigt att komma ihåg att utvecklingen av typ 2-diabetes kan påverkas av livsstilsval, såsom fysisk aktivitet, kost och stress.
Vilka är symtomen?
Många personer med typ 2-diabetes har inga tydliga symtom i början, eller så är de så pass milda att de är svåra att lägga märke till. Det kan ta tid innan man inser att något är fel. De vanligaste symtomen inkluderar:
- Ökad törst
- Behov av att kissa oftare och mer än vanligt
- Trötthet och kraftlöshet
- Dimsyn
- Klåda i underlivet Dessa symtom beror på att det höga blodsockret påverkar kroppen på olika sätt. Det är viktigt att söka vård om man upplever dessa symtom, eftersom tidig diagnos och behandling kan minska risken för komplikationer.
Hur diagnostiseras typ 2-diabetes?
Diagnosen typ 2-diabetes ställs genom blodprov. Läkaren kan använda:
- P-glukos: Ett blodprov som visar blodsockernivån vid provtagningstillfället.
- HbA1c: Ett blodprov som visar det genomsnittliga blodsockervärdet de senaste två till tre månaderna. Det kallas även långtidssocker.
- Glukosbelastning: Ett test där du först får dricka en sockerlösning och sedan tar blodprov för att se hur kroppen hanterar sockret.
Ofta räcker ett förhöjt blodsockervärde för att ställa diagnos vid symtom på diabetes. Ytterligare undersökningar kan göras för att kontrollera blodtryck och blodfetter eftersom det är vanligt att ha dessa besvär samtidigt som diabetes.
Vad kan jag göra själv?
Livsstilsförändringar är grunden i behandlingen av typ 2-diabetes. Det är något du själv kan påverka i hög grad. Det innebär:
- Regelbunden fysisk aktivitet: Motion är ett mycket bra sätt att sänka blodsockret, det ger jämnare blodsockernivåer och kan även bidra till viktminskning. Alla typer av rörelse är bra och det är aldrig för sent att börja. Sikta på minst 30 minuters aktivitet per dag, som raska promenader, cykling eller simning.
- Hälsosam kost: Att välja rätt mat har stor betydelse för blodsockret. Undvik stora portioner av snabba kolhydrater som finns i ris, pasta, potatis och bröd. Ät istället mer grönsaker, frukt, baljväxter och fullkornsprodukter som ger fibrer som hjälper till att bromsa blodsockerstegringen. Välj bra fetter som finns i olja, fet fisk, avokado och nötter och begränsa mättade fetter. Sprid ut måltiderna över dagen och ät långsamt.
- Rökstopp: Rökning ökar risken för diabetes och förvärrar de komplikationer som kan uppstå. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.
- Begränsa alkoholintaget: Alkohol kan påverka blodsockret och öka risken för följdsjukdomar, så det är viktigt att vara försiktig med alkohol.
- Stresshantering: Stress kan göra kroppen mindre känslig för insulin, vilket kan höja blodsockret. Försök att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom motion, avslappning eller mindfulness.
Vilka medicinska behandlingar finns för typ 2-diabetes?
Om livsstilsförändringar inte är tillräckliga kan medicinsk behandling behövas för att kontrollera blodsockernivåerna. Det finns flera typer av mediciner som kan användas:
- Blodsockersänkande tabletter: Det finns olika typer av tabletter som verkar på olika sätt, till exempel genom att öka insulinproduktionen, minska leverns glukosproduktion eller öka kroppens känslighet för insulin. Den vanligaste tabletten är Metformin.
- Injektionsbaserade mediciner: Förutom insulin finns även andra läkemedel som injiceras.
- Insulin: Många med typ 2-diabetes behöver insulinbehandling efter en tid. Det ges som injektioner och hjälper kroppen att ta upp socker från blodet.
Behandlingen är individanpassad och sköts i samråd med din läkare. Du kan också behöva behandling mot högt blodtryck och höga blodfetter. Det är viktigt att följa läkarens rekommendationer och ta medicinerna som ordinerats.
Vilka komplikationer kan uppstå?
Om blodsockret inte kontrolleras väl kan typ 2-diabetes leda till allvarliga komplikationer. De vanligaste komplikationerna inkluderar:
- Hjärt- och kärlsjukdomar: Diabetes ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp i benen och åderförfettning.
- Ögonskador: Skador på ögats näthinna (diabetesretinopati) kan leda till synförsämring och blindhet. Regelbundna ögonundersökningar är viktiga.
- Njurskador: Diabetes kan skada njurarnas blodkärl, vilket kan leda till njursvikt.
- Nervskador: Nervskador (diabetesneuropati) kan ge domningar, smärta och känselbortfall, särskilt i fötterna. Detta kan leda till sår och infektioner.
- Sexuella problem: Diabetes kan orsaka erektil dysfunktion hos män.
- Fötter: Försämrad känsel och blodcirkulation ökar risken för sår och infektioner.
- Munhälsa: Diabetes ökar risken för karies och tandlossning. God munhygien och regelbundna besök hos tandläkaren är viktiga.
Tidig behandling och god blodsockerkontroll kan minska risken för dessa komplikationer.
Hur påverkar typ 2-diabetes det dagliga livet?
Att leva med typ 2-diabetes innebär att du behöver vara uppmärksam på din hälsa och göra vissa anpassningar i vardagen. Det kan ta tid att acceptera sjukdomen, men med rätt stöd och behandling kan du leva ett bra och aktivt liv. Det är viktigt att:
- Följa behandlingsplanen: Ta dina mediciner som ordinerats och gå på regelbundna kontroller.
- Mäta blodsockret regelbundet: Genom att mäta blodsockret kan du se hur din kropp reagerar på olika livsmedel, fysisk aktivitet och mediciner. Du har rätt att få en blodsockermätare kostnadsfritt.
- Sköta dina fötter: Undersök fötterna dagligen och var noga med att sköta om eventuella sår.
- Äta hälsosamt: Fortsätt att göra bra kostval och undvik stora portioner av snabba kolhydrater.
- Röra på dig regelbundet: Fortsätt att vara fysiskt aktiv och hitta aktiviteter som du tycker är roliga.
- Gå till tandläkaren regelbundet: Berätta för tandläkaren att du har diabetes så att de kan ge dig råd om hur du ska sköta dina tänder.
- Söka stöd: Det kan vara hjälpsamt att prata med andra i samma situation och du kan få stöd via Diabetesförbundet.
Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns mycket hjälp och stöd att få.
Viktigt att veta om uppföljning
Efter diagnosen kommer du att ha regelbunden kontakt med vården. Du kommer främst att träffa läkare och diabetessjuksköterskor. Vid dessa besök kommer du:
- Lämna blod- och urinprov.
- Få blodtryck och blodfetter undersökta en gång per år.
- Få fötterna undersökta minst en gång per år.
- Få ögonen undersökta med ögonbottenfotografering regelbundet.
Dessa kontroller är viktiga för att se hur behandlingen fungerar, och för att upptäcka och behandla eventuella komplikationer i tid.
Finns det stöd att få?
Ja, det finns mycket stöd att få. Du kan:
Det finns många resurser och organisationer som kan ge stöd och information.
- 1177 Vårdguiden: Här kan du hitta information om vård, symtom och vart du ska söka vård.
- Diabetesförbundet och Diabetes Sverige: Ger stöd och information för personer med diabetes.
- Lokala föreningar: Många lokala föreningar erbjuder stöd och gemenskap.
- Nationella diabetesregistret: Här samlas data om diabetesvården i Sverige, vilket kan bidra till förbättringar i vården.
- Diabetesmottagningar: Kontakta din diabetesmottagning för stöd och hjälp med din behandling.
Att ha typ 2-diabetes är en utmaning, men med kunskap, egenvård och stöd kan du leva ett fullt och aktivt liv.
