Om Ulcerös Kolit

Ulcerös Kolit är en kronisk sjukdom som påverkar tjocktarmen och ändtarmen och kan ge upphov till många frågor. Den här artikeln är skriven för att ge dig en djupare förståelse för sjukdomen, vad diagnosen innebär, och hur du kan hantera livet med ulcerös kolit.

Vad är Ulcerös Kolit?

Ulcerös kolit (UC) är en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som kännetecknas av inflammation och sår i tjocktarmens och ändtarmens slemhinna. Det är en kronisk sjukdom, vilket innebär att den varar hela livet. Ibland är bara ändtarmen inflammerad, vilket kallas proktit. Sjukdomen går i skov, vilket innebär perioder av ökad inflammation och symtom, följt av lugnare perioder.

• Skillnaden mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom: Det är viktigt att skilja ulcerös kolit från Crohns sjukdom, en annan inflammatorisk tarmsjukdom. Vid Crohns sjukdom kan inflammationen drabba hela mag-tarmkanalen, medan ulcerös kolit är begränsad till tjocktarmen och ändtarmen. Ibland kan det vara svårt att avgöra vilken av dessa sjukdomar det är, och man kan få diagnosen oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom eller IBD-U.

Ungefär 45 000 personer i Sverige har ulcerös kolit eller proktit, och varje år insjuknar cirka 1 500 personer. Sjukdomen debuterar oftast mellan 15 och 35 års ålder, men även barn och äldre kan drabbas.

Hur Ställs Diagnosen?

Diagnosen ulcerös kolit baseras på en kombination av dina symtom, undersökningar, och uteslutning av andra sjukdomar. Om du upplever symtom som diarré, blod i avföringen och magsmärtor, bör du söka vård.

• Inledande undersökningar: Första steget är ofta ett besök på vårdcentralen där läkaren frågar om dina symtom och gör en fysisk undersökning. Läkaren kan även undersöka ändtarmen med ett rektoskop, ett tunt plaströr, för att se tecken på inflammation. Blod- och avföringsprover tas för att leta efter inflammation och utesluta infektioner.
• Remiss till specialist: Om läkaren misstänker ulcerös kolit, får du en remiss till en mag-tarmspecialist, en så kallad gastroenterolog. På en mag-tarmmottagning arbetar ett team av vårdpersonal, inklusive läkare, specialistsjuksköterskor, kirurger, stomiterapeuter, dietister och kuratorer.
• Ytterligare undersökningar: För att bekräfta diagnosen och utesluta andra sjukdomar kan fler undersökningar behövas:
  • Koloskopi: En koloskopi är den vanligaste och mest pålitliga metoden för att undersöka tjocktarmen och ändtarmen. Under undersökningen förs en tunn, böjlig slang med en kamera in i tarmen för att inspektera slemhinnan och ta vävnadsprover (biopsier).
  • Magnetkameraundersökning (MR) eller ultraljud: Dessa undersökningar kan användas för att differentiera mellan ulcerös kolit och Crohns sjukdom.
  • Kapselendoskopi: I vissa fall kan en kapselendoskopi användas, där du sväljer en liten kamera som tar bilder av tarmen.
• Tidig diagnos: Det är viktigt att få en diagnos så tidigt som möjligt, eftersom inflammationen kan orsaka skador på tarmen över tid. En tidig diagnos möjliggör också en snabbare start av behandling och bättre kontroll över sjukdomen.

Det kan ta tid att få en säker diagnos, eftersom symtomen kan orsakas av andra sjukdomar. Ibland ställs en diagnos som sedan kan behöva ändras. Det finns också en mellanform av ulcerös kolit och Crohns sjukdom som kallas oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom.

Vilka är Symtomen?

Symtomen vid ulcerös kolit kan variera beroende på hur stor del av tarmen som är inflammerad och hur svår inflammationen är. Det är också viktigt att komma ihåg att sjukdomen går i skov, vilket innebär att symtomen kan variera över tid. Vanliga symtom inkluderar:

• Diarré: Lös avföring, ofta med blod och slem, är ett vanligt symtom. Diarréerna kan vara frekventa och brådskande.
• Blod i avföringen: Blod och ibland slem i avföringen är ett vanligt tecken på inflammation.
• Magsmärtor: Magsmärtor och magknip, ofta i samband med toalettbesök, är vanliga. Smärtan kan minska efter tarmtömning.
• Trötthet: Trötthet och orkeslöshet är vanligt, vilket kan bero på blodbrist om du förlorar mycket blod via tarmen.
• Viktminskning: Minskad aptit och viktnedgång kan förekomma, vilket kan bero på inflammationen i tarmen eller att du äter mindre på grund av symtomen.
• Feber: Feber kan förekomma under skov.
• Andra symtom: Vissa personer med ulcerös kolit upplever även symtom i andra delar av kroppen, som ledvärk, hudutslag eller ögoninflammation.

Symtomen varierar beroende på var i tarmen inflammationen sitter. Om inflammationen bara finns i ändtarmen kallas det proktit. Om inflammationen sprider sig till vänster sida av tjocktarmen kallas det vänstersidig kolit, och om hela tjocktarmen är inflammerad kallas det pankolit.

Vad Orsakar Ulcerös Kolit?

Den exakta orsaken till ulcerös kolit är fortfarande okänd, men forskning tyder på att flera faktorer spelar in. Det anses vara en kombination av:

• Ärftlighet: Det finns en viss ärftlig komponent, vilket innebär att du löper en ökad risk att utveckla sjukdomen om du har en nära släkting med IBD.
• Immunförsvaret: En överreaktion från kroppens immunförsvar mot tarmens slemhinna är en central del av sjukdomen. Immunförsvaret angriper slemhinnan vilket orsakar inflammation och sår.
• Tarmbakterier: Balansen av bakterier i tarmen tros spela en roll, och forskning pågår för att förstå detta.
• Miljöfaktorer: Miljöfaktorer kan också bidra till utvecklingen av ulcerös kolit. Rökning har en komplex relation till ulcerös kolit. Icke-rökare drabbas oftare, och rökstopp kan trigga igång sjukdomen. Det är dock viktigt att betona att rökning generellt är dåligt för hälsan och inte rekommenderas. Även stress kan bidra till både uppkomst och skov.

Det är viktigt att notera att det inte är något du har gjort fel som har orsakat sjukdomen. Det är en komplex sjukdom med många faktorer som spelar in.

Hur Behandlas Ulcerös Kolit?

Det finns inget botemedel för ulcerös kolit, men behandlingen syftar till att lindra symtomen, dämpa inflammationen, förebygga skov och förbättra livskvaliteten.

• Läkemedel:
  • 5-ASA: 5-aminosalicylsyra (5-ASA) är en vanlig typ av läkemedel som används för att dämpa inflammationen och förebygga nya skov. 5-ASA finns som tabletter, stolpiller och lavemang, och kan användas både i akuta skov och som underhållsbehandling.
  • Kortison: Kortison (kortikosteroider) används för att snabbt minska inflammationen i tarmen. Det används oftast i korta perioder för att behandla akuta skov.
  • Immunmodulerande och målstyrda läkemedel: Om 5-ASA och kortison inte ger tillräcklig effekt, kan immunmodulerande eller målstyrda läkemedel användas. Dessa läkemedel dämpar immunförsvarets reaktion och minskar inflammationen.
  • Läkemedel mot diarré och andra symtom: Det finns läkemedel som kan hjälpa mot diarré och vätskeförlust. Fiber kan göra avföringen fastare. Salvor kan lindra smärta från hudsprickor i ändtarmsöppningen.
• Operation: Om läkemedelsbehandling inte är tillräckligt, kan operation bli nödvändig. Operation innebär att den inflammerade delen av tarmen tas bort. Vanligtvis får du stomi (en påse på magen där avföringen töms) under en tid. Det finns flera olika metoder för operation:
  • Bäckenreservoar (IPAA): Kirurgen konstruerar en behållare av tunntarm som kopplas till ändtarmsöppningen. Efter den operationen kan stomin tas bort och avföringen kommer ut den vanliga vägen.
  • Ileo-rektal anastomos (IRA): Tunntarmen kopplas direkt till övre delen av ändtarmen.
  • Permanent stomi: I vissa fall väljer man att behålla stomin permanent.
• Vårdteam: Du kommer att ha regelbunden kontakt med vårdpersonalen, inklusive läkare, sjuksköterskor, och andra specialister. De hjälper dig att hitta rätt behandling och att hantera sjukdomen.

Val av behandling baseras på flera faktorer, inklusive hur svår sjukdomen är, var inflammationen sitter och vilka symtom du har. Det är vanligt att olika läkemedel och doser testas över tid.

Hur Påverkar Ulcerös Kolit Livet?

Att leva med ulcerös kolit innebär att du behöver anpassa dig till sjukdomen. Här är några aspekter som kan vara viktiga att tänka på:

• Lär dig om sjukdomen: Ju mer du vet om ulcerös kolit, desto bättre kan du hantera din situation. Prata med din läkare och specialistsjuksköterska om din behandling och varför du tar medicinerna.
• Skriv dagbok: Att skriva dagbok över dina symtom, vad du äter och hur du mår kan hjälpa dig att identifiera triggers och mönster. Många mottagningar använder också digitala formulär för egenmonitorering.
• Kost: Det finns inga generella kostrekommendationer för ulcerös kolit, men en del upplever att de blir sämre av vissa livsmedel som mjölkprodukter, stark mat och fiberrik mat. Det är bra att prova sig fram och se vad som fungerar för dig. Rådgör med en dietist om du behöver hjälp med kosten.
• Stress: Stress kan förvärra symtomen, så försök att minska stressen i vardagen genom avslappningsövningar, yoga eller andra aktiviteter som du tycker om.
• Fysisk aktivitet: Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska inflammation och förbättra livskvaliteten. Välj en aktivitet som passar dig.
• Tandhälsa: Ulcerös kolit kan öka risken för hål i tänderna, så var noga med din tandhygien. Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.
• Resor: När du reser utomlands är det bra att ha med recept eller läkarintyg på dina mediciner.
• Stöd: Prata med din familj och vänner om din sjukdom så att de kan förstå dig och ge dig stöd. Patientorganisationer som Mag- och tarmförbundet och ILCO kan erbjuda stöd och gemenskap.

Vad Kan Jag Göra Själv?

Det finns flera saker du kan göra själv för att hantera din ulcerös kolit och må så bra som möjligt:

• Information: Läs på om sjukdomen och din behandling.
• Dagbok: Håll koll på dina symtom och vad som kan påverka dem.
• Kost: Ät en varierad och näringsrik kost och experimentera med olika livsmedel för att se vad som fungerar för dig. Rådgör med en dietist om du behöver hjälp med kosten.
• Stress: Försök att minska stressen i vardagen.
• Motion: Var fysiskt aktiv varje dag.
• Tandvård: Var noga med din tandhygien och besök tandläkaren regelbundet.
• Vätska: Drick tillräckligt om du har diarré.
• Sök stöd: Ta kontakt med patientorganisationer eller prata med en psykolog eller kurator.

När Ska Jag Söka Vård?

Det är viktigt att söka vård om du upplever symtom på ulcerös kolit, eller om dina symtom förvärras. Kontakta din vårdcentral, magtarmmottagning eller en jouröppen mottagning vid följande situationer:

• Nya symtom: Om du misstänker att du har ulcerös kolit.
• Ökade symtom: Om du har fler diarréer, mer ont i magen, feber, eller viktminskning.
• Symtom i andra delar av kroppen: Om du får besvär från leder, hud eller ögon.
• Akuta symtom: Om du har kraftiga blodiga diarréer, feber, ont i magen, eller ökande mängd diarréer.

Det är viktigt att inte vänta för länge om du upplever symtom på ulcerös kolit. Ju tidigare du söker vård, desto snabbare kan du få rätt diagnos och behandling.

Ulcerös Kolit och Framtiden

Forskningen kring ulcerös kolit går ständigt framåt, och nya behandlingsmetoder utvecklas. Det är stor skillnad att leva med ulcerös kolit idag jämfört med för 20 år sedan, tack vare nya mediciner och bättre operationsmetoder. Inom en nära framtid kan vi förvänta oss mer skräddarsydda behandlingar baserade på genetiska tester och andra biomarkörer.

Att leva med ulcerös kolit är en utmaning, men med rätt behandling och stöd kan du leva ett aktivt och meningsfullt liv. Du är inte ensam, och det finns hjälp och stöd att få.

Komplikationer och Följdsjukdomar

Långvarig inflammation i tjocktarmen ökar risken för cellförändringar som kan leda till tjocktarmscancer. Det är därför viktigt med regelbundna koloskopikontroller, vanligtvis med några års mellanrum, efter ungefär tio år efter diagnosen. Inflammation i andra delar av kroppen kan förekomma, till exempel i leder, ögon, hud och leverns gallgångar. Risken för blodproppar kan också öka.

---

Genom att ha koll på din hälsa och uppmärksamma eventuella förändringar kan du hantera dessa risker på bästa sätt.