Vad är cancer?

Cancer är ett samlingsbegrepp för över 200 olika sjukdomar. Dessa sjukdomar kännetecknas av celler som har förändrats på ett sätt som hindrar dem från att fungera korrekt. Cancerceller skiljer sig från normala celler på flera sätt: de förlorar sin förmåga att utföra sina utsedda uppgifter, slutar samarbeta med andra celler, delar sig okontrollerat, misslyckas med att dö när de borde, invaderar närliggande vävnader och organ och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Denna okontrollerade tillväxt resulterar ofta i en klump som kallas en tumör, även om vissa typer av cancer, som leukemi, inte bildar tumörer.

Det är viktigt att komma ihåg att inte alla tumörer är cancer, godartade tumörer kan växa sig stora men kan inte invadera organ eller spridas som elakartade eller ”maligna” cancertumörer. Cancer utvecklas när den invecklade balansen i en cell störs, vilket gör att den beter sig oregelbundet och förlorar förmågan att reglera sin delning, vilket leder till ackumulering av dysfunktionella celler.

Hur uppstår cancer?

Cancer uppstår på grund av förändringar (mutationer) i DNA:t inuti cellerna. DNA:t inuti en cell är uppdelat i ett stort antal individuella gener, som var och en innehåller en uppsättning instruktioner som talar om för cellen vilka funktioner den ska utföra, samt hur den ska växa och dela sig. Fel i instruktionerna kan göra att cellen slutar fungera normalt och kan tillåta en cell att bli cancerös.

Innan cancerceller bildas i kroppens vävnader genomgår cellerna onormala förändringar som kallas hyperplasi och dysplasi. Vid hyperplasi ökar antalet celler i ett organ eller en vävnad som ser normala ut under ett mikroskop. Vid dysplasi ser cellerna onormala ut under ett mikroskop men är inte cancer. Hyperplasi och dysplasi kan, men behöver inte, utvecklas till cancer.

Det finns många orsaker till dessa DNA-förändringar. Livsstilsvanor, gener som du ärver från dina föräldrar och exponering för cancerframkallande ämnen i miljön kan alla spela en roll. Många gånger finns det ingen uppenbar orsak.

Hur sprids cancer?

När cancerceller växer okontrollerat kan de bilda en tumör. Cancer kan sprida sig i kroppen genom flera mekanismer:

• Lokal invasion: Cancerceller kan invadera närliggande vävnader och organ direkt, vilket stör deras normala funktion.
• Lymfatisk spridning: Cancerceller kan ta sig in i lymfsystemet, ett nätverk av kärl som transporterar lymfvätska, och sprida sig till närliggande lymfkörtlar.
• Spridning via blodomloppet: Cancerceller kan ta sig in i blodomloppet och sprida sig till avlägsna organ, där de bildar nya tumörer som kallas metastaser.

Olika typer av cancer

Det finns över 200 typer av cancer. Cancertyper brukar namnges efter de organ eller vävnader där cancern uppstår. Till exempel börjar lungcancer i lungan och hjärncancer i hjärnan. Cancer kan också beskrivas utifrån den typ av cell som bildade dem, till exempel en epitelcell eller en skivepitelcell. Läkare kategoriserar cancer utifrån var den börjar i kroppen och vilken typ av vävnad den drabbar.

De viktigaste cancertyperna är:

1. Karcinom: Karcinom uppstår från epitelceller, som bildar slemhinnan i organ, hålrum och det yttre lagret av huden. De är den vanligaste typen av cancer och står för 80-90 % av alla fall. Vanliga exempel är bröstcancer, lungcancer, tjocktarmscancer, hudcancer och prostatacancer.
2. Sarkom: Sarkom utvecklas från stödjevävnader, de vävnader som ger stöd och struktur åt kroppen. De är mycket mindre vanliga än karcinom. Typer av sarkom är cancer i skelettet, brosket, fett, muskler, senor och blodkärl.
3. Leukemi: Leukemier, som ofta kallas blodcancer, uppstår när det bildas för många onormala vita blodkroppar i benmärgen. Till skillnad från andra cancerformer som bildar solida tumörer drabbar leukemier främst blodet och benmärgen. De onormala vita blodkropparna kan inte fungera korrekt, vilket försämrar kroppens förmåga att bekämpa infektioner.
4. Lymfom: Lymfom har sitt ursprung i lymfsystemet, en viktig del av immunförsvaret som filtrerar kroppsvätskor och försvarar mot infektioner. Dessa cancerformer innebär en okontrollerad tillväxt av lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.
5. Myelom: Myelom, även känt som multipelt myelom, drabbar plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som producerar antikroppar för att bekämpa infektioner. Myelom innebär att maligna plasmaceller förökar sig okontrollerat i benmärgen, vilket leder till störningar i den normala produktionen av blodkroppar och en rad hälsoproblem. I stället för att bilda solida tumörer kännetecknas myelom av att cancerösa plasmaceller sprids i hela benmärgen.
6. Hjärntumörer och ryggmärgstumörer: Dessa cancerformer, som gemensamt kallas cancer i centrala nervsystemet (CNS), uppstår från celler i hjärnan eller ryggmärgen. Hjärnan styr kroppens funktioner genom att sända elektriska signaler genom nervfibrer, som sträcker sig ut och bildar ryggmärgen.

Varje typ av cancer kan delas in ytterligare, vanligtvis utifrån vilken typ av cell den börjar i. Till exempel kan hudcancer vara basalcellscancer, skivepitelcancer eller melanom (som börjar i celler som kallas melanocyter) och lungcancer kan vara småcellig lungcancer eller icke-småcellig lungcancer.

Symtom på cancer

Förändringar i kroppens normala processer eller ovanliga, oförklarade symtom kan ibland vara ett tidigt tecken på cancer. Symtom som bör undersökas av en läkare är:

• en knöl som plötsligt uppstår på kroppen
• oförklarlig blödning
• förändringar i tarmvanorna

Men i många fall är symtomen inte relaterade till cancer utan orsakas av andra, icke-cancerösa hälsotillstånd.

Cancer och dess behandling kan orsaka flera komplikationer, bland annat:

• Smärta: Smärta kan orsakas av cancer eller av cancerbehandling, men all cancer är inte smärtsam. Mediciner och andra metoder kan effektivt behandla cancerrelaterad smärta.
• Trötthet: Trötthet hos personer med cancer har många orsaker, men den kan ofta hanteras. Trötthet i samband med kemoterapi eller strålbehandling är vanlig, men den är vanligtvis tillfällig.
• Andningssvårigheter: Cancer eller cancerbehandling kan orsaka andfåddhet. Behandlingar kan ge lindring.
• Illamående: Vissa cancerformer och cancerbehandlingar kan orsaka illamående. Din läkare kan ibland förutsäga om din behandling sannolikt kommer att orsaka illamående. Mediciner och andra behandlingar kan hjälpa dig att förebygga eller minska illamående.
• Diarré eller förstoppning: Cancer och cancerbehandling kan påverka tarmarna och orsaka diarré eller förstoppning.
• Viktminskning: Cancer och cancerbehandling kan orsaka viktminskning. Cancer stjäl mat från normala celler och berövar dem näringsämnen. Detta påverkas ofta inte av hur många kalorier eller vilken typ av mat som äts; det är svårt att behandla. I de flesta fall hjälper det inte att använda konstgjord näring genom slangar till magen eller venerna för att förändra viktminskningen.
• Kemiska förändringar i kroppen: Cancer kan rubba den normala kemiska balansen i kroppen och öka risken för allvarliga komplikationer. Tecken och symtom på kemisk obalans kan vara överdriven törst, täta urinträngningar, förstoppning och förvirring.
• Problem med hjärnan och nervsystemet: Cancer kan trycka på närliggande nerver och orsaka smärta och funktionsförlust i en del av kroppen. Cancer som drabbar hjärnan kan orsaka huvudvärk och strokeliknande tecken och symtom, till exempel svaghet på ena sidan av kroppen.
• Ovanliga reaktioner från immunförsvaret på cancer: I vissa fall kan kroppens immunförsvar reagera på förekomsten av cancer genom att angripa friska celler. Dessa mycket sällsynta reaktioner, som kallas paraneoplastiska syndrom, kan leda till en rad olika tecken och symtom, till exempel gångsvårigheter och kramper.
• Cancer som sprids: När cancern fortskrider kan den sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen. Vart cancern sprider sig beror på vilken typ av cancer det är.
• Cancer som återkommer: Canceröverlevande löper risk att få cancer igen. Vissa cancerformer är mer benägna att återkomma än andra. Fråga din läkare vad du kan göra för att minska risken för att cancern återkommer. Din läkare kan utarbeta en uppföljningsplan för dig efter behandlingen. Denna plan kan omfatta regelbundna skanningar och undersökningar under månader och år efter behandlingen för att leta efter tecken på att cancern återkommer.

Diagnos och behandling

Om du har symtom som oroar dig bör du boka tid hos en läkare.

När cancer upptäcks görs tester för att se hur stor cancern är och om den har spridit sig från det ställe där den började. Detta kallas cancerstadiet. Ett lägre stadium (t.ex. stadium 1 eller 2) innebär att cancern inte har spridit sig särskilt mycket. Ett högre tal (t.ex. stadium 3 eller 4) innebär att den har spridit sig mer. Stadium 4 är det högsta stadiet.

Det finns många olika sätt att behandla cancer, och vilken behandling som är bäst för dig beror på flera faktorer, inklusive:

• Typ av cancer
• Cancerstadiet
• Din allmänna hälsa
• Dina personliga preferenser

Vanliga cancerbehandlingar är:

• Kirurgi
• Strålbehandling
• Kemoterapi
• Immunoterapi
• Hormonbehandling
• Målinriktad terapi

Många cancerformer kan botas om de upptäcks tidigt och behandlas effektivt.

Förebyggande av cancer

Även om det inte alltid går att förebygga cancer finns det vissa saker du kan göra för att minska risken, till exempel:

• Sluta röka
• Ät en hälsosam kost
• Var fysiskt aktiv
• Skydda dig mot solen
• Vaccinera dig mot vissa virus, t.ex. HPV
• Gå på regelbundna cancerundersökningar

Var kan man Vända sig?

Här är listat allmäna resurser angående cancer.

• 1177 Vårdguiden: För sjukvårdsrådgivning.
• Cancerfonden: Ger information om cancer, stöd och råd. Du kan ringa Cancerlinjen på 010-199 10 10 eller mejla till dem.
• Kontaktsjuksköterska: Den personliga kontaktperson inom vården du är berättigad till, om du drabbats.
• Sjukhusets kurator: Ger psykologiskt stöd för drabbade.

---

Denna artikel ger allmän information om cancer och ska inte ses som en ersättning för professionell medicinsk rådgivning. Om du har frågor om cancer eller andra hälsoproblem bör du kontakta en kvalificerad sjukvårdspersonal.